Det är första helgen i mars och den senaste veckan med sol och höga temperaturer runt 15 grader har verkligen väckt vår vandringslust igen.

När helgen väl kommer försvinner visserligen både sol och värme, men vi bestämmer oss för att ändå påbörja årets vandring längs Kust till kustleden.

Utsikt över Osby

Vi parkerar bilen vid Osbysjön och ger oss i väg. Första sträckan leder oss uppåt genom en liten skog innan vi kommer ner i byn igen.

Det är absolut inget fel på Osby, men asfaltsvandring inne i en tätort tillhör inte vår favoritvandring.

Vi går ner till sjön för att ta oss en titt på jättestatyerna apan Göran och kaninen Lisa innan vi fortsätter upp genom byn. Även Brios lekoseum passeras på vår väg ut ur Osby.

Kaninen Lisa och apan Göran

Brio Lekoseum

Det blir nästan en halvmil av asfaltsvandring innan vi äntligen lämnar Osby och svänger in mot en liten skog.

Vi vandrar längs en smal stig i en liten tunnel av tallar och granar och även om det hörs att vi fortfarande är i utkanten av Osby känns det skönt att få komma ut i skogen igen.

Efter en stund stannar vi till för en fikapaus vid en av bänkarna som finns utställda lite här och var.

Perfekt fikaställe!

Leden fortsätter sen vidare ut i en allt tätare skog.

Den största delen av vandringen går på breda grusvägar och vi håller ett ganska raskt tempo, mest för att hålla värmen. Det är bara 3-4 grader ute och det blir fort kallt om vi stannar till för länge.

Nära byn Simontorp passerar vi Kristusstenen.

Enligt sägnen ska det finnas en kristusgestalt synlig inne på ena sidan av stenen. Det är dock inget vi kan se när vi synar stenen på lite närmare håll.

Kristusstenen

Vi fortsätter sen vår vandring på breda grusvägar genom skogen.

Nu börjar vi närma oss en dryg mils vandring och det är dags att se oss om efter en lämplig parkeringsplats till nästa gång.

När leden återigen svänger upp mot skogen sätter vi stopp för dagens vandring. Inte för att det egentligen finns någon lämplig parkeringsplats i närheten, men någonstans längs grusvägen ska vi nog kunna ställa bilen när vi kommer tillbaka för att slutföra hela etappen till Verum.

Vi äter vår medhavda lunch på ett par stenar uppe i skogen innan vi vänder tillbaka till Osby.

Dagens totala vandring slutar på 21 km och tar oss 5 timmar.

Tre veckor senare

I dag är det dags att vandra den sista delen av etappen.

Vi tvekar om vi verkligen ska börja vår vandring i skogen där vi avslutade sist, då det inte riktigt finns något lämpligt ställe att parkera bilen på.

Till slut bestämmer vi oss för att i stället börja i Verum och börja vandringen från ”fel håll”.

Tanken är att vi ska parkera vid vindskyddet i Verum, etappens slutmål. Men när vi kommer dit vid 9.30-tiden är den lilla parkeringen redan upptagen av en annan bil. Så vi får parkera uppe vid kyrkan i stället.

Vi bestämmer oss för att börja med slutet, dvs vandra etappens sista sträcka, de knappt 1,5 kilometerna från kyrkan ner till vindskyddet. Så kan vi hoppa direkt in i bilen när vi kommer tillbaka från vandringen.

Huvudsaken är att vi kommer vandra hela sträckan, både fram och tillbaka, och i vilken ordning spelar ju egentligen ingen roll.

Så vi börjar vandringen ner på den breda grusvägen mot vindskyddet.

Det är regnar lite lätt och är ganska kallt. Vi som räknat med lite varmare temperaturer och uppehåll har inte packat med några regnkläder. Men det ordnar sig. Det är bara att trampa på för att få upp värmen.

Vindskyddet i Verum

Vid vindskyddet vänder vi tillbaka mot kyrkan igen, fortsätter förbi och vidare ner genom den lilla byn. Nu ska vi vandra hela vägen till skogsstället utanför Simontorp, där vi avslutade förra veckan.

Drygt 14 km senare, inklusive en liten avstickare till Hörlinge ängar, kommer vi till sist fram till platsen där vi avslutade för ett par veckor sedan.

Vi äter vår medhavda lunch på samma stenar som sist. Även om solen nu skiner så blir det snabbt kallt när vi sitter stilla, så vi packar snart ihop oss och börjar vår vandring tillbaka mot Verum.

Från Simontorp fortsätter leden på smala stigar genom skogen. Det är en riktigt vacker skog, med mossklädda stenar och täta granskogar blandat med buskar och lövskog.

Plötsligt hör jag ett rop framför mig. Svaret jag får när jag frågar vad som står på är inte det jag önskar. För givetvis ligger det en orm framför oss. En huggorm dessutom. Jag som blivit mer eller mindre lovad att det ska vara orm-riskfritt i dag! Det är fortfarande alldeles för kallt har jag fått höra. Tydligen är inte ormen av samma åsikt.

Ormen slingrar sig snart vidare in i buskarna bredvid stigen och vi kan passera. Resten av vandringen genom snåren känns nu inte längre lika trevlig.

Efter ett par kilometer svänger leden ut på landsvägen. En riktigt trist vandring längs vägkanten tar nu vid ytterligare ett par kilometer.

Fast på plussidan finns ju faktiskt det faktum att här trivs inga huggormar.

Det är förvånansvärt mycket trafik längs vägen och vi drar därför en lättnadens suck när vi äntligen svänger in på en grusväg mot skogen.

Leden fortsätter sen på breda skogsvägar och små stigar genom granskogar och kalhyggen. Det är lättvandrat och inte många backar att vandra uppför och nerför, ändå känns det stundtals riktigt tungt.

Vi har helt klart inte uppnått vandringsformen än.

Vi möter faktiskt fler vandrare denna lördag, något som överraskar oss. Vi trodde inte denna etapp tillhörde någon av de mer vanliga att vandra.

Sista delen av etappen in mot Verum går på grusvägar förbi hus och gårdar.

Det är på riktigt trötta ben vi vandrar in mot bilen.

Mittemot kyrkan och vår parkerade bil står statyn över Göingehövdingen, ett minnesmärke över snapphanen Svend Poulsen. Vi passar förstås på att ta oss en titt och läsa på lite om denna göingehövding innan vi kör hemåt.

Göingehövdingen

Dagens vandring slutar på 25 km och tar oss över 7 timmar.

Det här är ingen etapp som sticker ut på något sätt. Inte bara för att det är tidig vår och det fortfarande är mörka färger som dominerar i naturen, utan för att det är alldeles för mycket tätort och asfaltsvandring för vår smak, åtminstone den första halvan av etappen.