Dag 7: Shanghais sevärdheter

Vi har en hel dag på oss att upptäcka vad Shanghais innerstad har att erbjuda. Det borde räcka tycker vi, då storstäder rent generellt inte är något som intresserar oss.

Tanken från början är att besöka Oriental Pearl Tower, men nu vacklar vi en smula. Är det verkligen värt det? Shanghai Tower lockar inte heller. Så vad ska vi då hitta på?

Nanjing Road

Vi börjar dagen med en promenad längs shoppinggatan Nanjing Road som bara ligger ett par hundra meter från vårt hotell.

Här hittar vi dock inget av intresse så vi fortsätter ner mot the Bund.

The Bund är Shanghais mest kända gata och sträcker sig 1,5 km längs den västra sidan av Huangpufloden. Här återfinns många gamla byggnader i engelsk kolonialstil och här utlovas också den bästa utsikten över Pudong och alla kända byggnader på andra sidan floden.

Det kan vi ju inte motstå.

Nu vet vi ju exakt hur vi ska gå för att komma till the Bund!

Så till sist står vi också, precis som så många andra, vid flodkanten för att titta ut över den kända vyn med Oriental Pearl Tower, Shanghai Tower, Jin Mao Tower och Shanghai World Financial Center.

Och möts av det här…

Samtliga höga byggnader gömda i tät dimma! Inget att skriva hem om precis.

Vi bestämmer oss i stället för att ta oss över till Pudong och faktiskt ändå göra det där besöket i Oriental Pearl Tower som vi tvekat kring. Kanske dimman inte är lika tät när vi kommer närmare byggnaderna?

Vi tar det smått bisarra tåget The Bund Sightseeing Tunnel över till andra sidan floden.

The Bund Sightseeing Tunnel

Oriental Pearl Tower

Oriental Pearl Tower är ett 468 meter högt TV-torn och även om det är en imponerande byggnad känns den ändå ganska liten jämfört med grannen Shanghai Tower som med sina 632 meter är världens andra högsta byggnad.

Oriental Pearl Tower

Eftersom vi passat på att köpa biljetter till tornet vid The Bund Sightseeing Tunnel så är det bara för oss att gå in och ställa oss i kön till hissen upp till observationsdäcket.

Ja, efter att vi passerat ännu en säkerhetskontroll förstås.

Jag vet inte riktigt hur vi tänker när vi köper vår biljetter för att åka upp i Oriental Pearl Tower för att titta på utsikten över Shanghai.

För om dimman ligger tät nere på marken, hur är den då inte uppe i tornet?

Det blir vi snart varse om. När vi kliver ur hissen på 253 meters höjd möts vi av en helt obefintlig utsikt. En tät gråvit dimma ligger framför oss åt vilket håll vi än tittar.

Man kan inget annat göra än att skratta åt upplevelsen. Så det gör vi.

Utsikten över Shanghai

Den obefintliga utsikten är det inte så mycket att göra åt, men var finns det där genomskinliga glasgolvet egentligen? För inte är det här i alla fall. Och någon valuta för pengarna vill vi ju ha.

Det tar en stund innan vi inser att the Transparent Observatory ligger en våning ner.

Det är ju egentligen för glasgolvets skull som vi kommer hit. Så att vi får gå omkring på det genomskinliga golvet, 250 meter upp i luften, och titta rakt ner på marken under oss.

Vi stannar här en lång stund.

I början är vi nästan ensamma, men efter ett tag kommer det fler människor och då blir det trångt om utrymmet. Alla vill fotografera sig på glasgolvet. Sittande och liggande och i alla andra möjliga konstellationer.

När vi till sist känner oss klara och våra fötter fotograferats från alla möjliga och omöjliga vinklar på glasgolvet går vi ner igen.

Detta visar sig inte vara något man gör hur som helst. I varje hiss står nämligen en värd som ser till att vi kliver av hissen på våningen nedanför.  Och för att sen komma vidare till nästa hiss måste vi gå ett varv runt våningen och se vad den har att erbjuda.

Vi passerar således både en utställning om Shanghais framtid, några spelhallar och ytterligare ett observationsdäck innan vi äntligen kommer ner igen.

The Bund från nedre observationsdäcket

Vi känner vi oss nu helt färdiga med både Oriental Pearl Tower och övriga byggnader i Pudongområdet och nu vill vi åka tillbaka till andra sidan floden igen.

Det får bli metron denna gång. Ett varv med The Bund Sightseeing Tunnel får räcka känner vi.

Yu Garden

Vi hoppar av vid Yu Garden (Yuyuan), Shanghais motsvarighet till Gamla stan.

Målet är egentligen den kinesiska trädgården, men först måste vi hitta något att äta och kanske titta inom några av de många affärer som finns längs gatorna.

I år är det grisens år

Vi hittar ett liten restaurang på gatan som säljer dumplings och annat gott ”on-the-go”. Det kan vi inte motstå. Det är inte bara smakar gott och är prisvärt, det är framförallt kinesiskt. Och det har det ju inte blivit så mycket av på den här resan.

Härligheten äts förstås med pinnar på en trottoarkant en bit ifrån.

Vi fortsätter sedan bort mot Yu Garden.

Yu Garden

Trädgården tros ha anlagts för över 400 år sedan under Mingdynastin och sägs vara en av Kinas mest välbevarade trädgårdar.

Här finns förutom vackert anlagda trädgårdar även paviljonger, broar och ett över 400 år gammalt Ginkoträd.

Det här visar sig vara en kinesisk trädgård helt i vår smak.

Även om det är gott om andra människor här finns det alltid någon liten gränd vi kan smita in i för att undvika den värsta trängseln.

Vi stannar faktiskt längre än vi planerat.

Här vilar ett lugn som vi inte förväntat oss och det är riktigt härligt att bara promenera omkring och se vad som döljer sig bakom nästa port.

Även om trädgården inte är så stor är det lätt att gå vilse. Vilket inte gör så mycket.

Det 400-åriga Ginkoträdet

Till sist känner vi oss klara med trädgården och tar metron tillbaka till People Square.

Nu blir det ett par timmars vila på hotellrummet innan vi åter ger oss ut på Shanghais gator.

Det har hunnit bli mörkt när vi ger oss ut igen.

Även denna gång tar vi en promenad bort till Nanjing Road. Nu är gatan full av människor och det är stundtals riktigt svårt att ta sig fram.

Vid varje övergångsställe står en trafikpolis och skyndar på alla gångtrafikanter när det väl blir grönt ljus. Här finns varken någon lust eller möjlighet att stressa fram, det är bara att flyta med alla andra längs med trottoaren. Hade vi inte varit i just Kina hade detta faktiskt känts lite obehagligt. Folksamlingar av detta slag är inget vi gillar, men just här känner vi oss av någon outgrundlig anledning trygga och säkra.

Målet för kvällspromenaden är även denna gång the Bund. Nu borde väl ändå dimman ha lättat och alla byggnader tänts upp?

När vi väl kommer fram till the Bund är där så otroligt mycket människor att det tar en stund att bara ta sig fram till flodkanten.

Men nu är alla byggnader på andra sidan floden synliga. Nästan i alla fall. Shanghai Towers yttersta topp är fortfarande gömd i dimman.

Pudong by night!

Vi stannar inte längre än nödvändigt. Trycket från människorna bakom är stort och när alla foton har tagits lämnar vi både platsen och the Bund för att ta bakvägen tillbaka till Nanjing Road.

Tydligen har vi ätit kinesiskt så det räcker för i dag. Kvällsmaten inhandlas återigen på Subway. Så kan det bli när man reser med en tonåring som man vill hålla på gott humör.