I dag är det dags att fortsätta vår Skåneledsvandring. Framför oss ligger nu tre extra etapper kring Hovdala Slott som vi hoppas kunna avverka vid tre tillfällen. Men vi får se hur det går med det när vi närmar oss slottet.

Dagens etapp börjar vid Göingeåsen där vi avslutade vår vandring sist. Då orkade vi inte riktigt gå hela vägen till vindskyddet eftersom vi trodde det låg en bit från parkeringen. Det visar sig dock ligga alldeles bredvid uppe på en backe med fin utsikt över skog och sjö.

Vindskyddet vid Göingeåsen

Vi passerar bara förbi denna gång och fortsätter vidare in i bokskogen. Det bär nerför på de flesta ställen, något vi bävar lite för inför vandringen tillbaka. Branta uppförsbackar när benen är som tröttast är alltid jobbiga.

Efter ett par kilometer är vi nere vid något planare mark. Vi vandrar förbi Bergrummet, som enligt Skåneledens hemsida har fungerat som ett slagkontrollcenter under Kalla kriget. Numera är varje öppning igenbommad med cement och stenblock.

Vi fortsätter vidare på en grusväg förbi hus och gårdar innan vi svänger ut på en stig bredvid landsvägen.

Efter knappt en halvmil är vi framme vid korsningen i skogen där vi kan välja mellan att fortsätta mot antingen Lillsjödal eller Hovdala.

Eftersom vandring mot Lillsjödal tillhör en framtida etapp väljer vi här att fortsätta mot Hovdala.

Vi passerar ett litet kalhygge, fortsätter en liten bit på en grusväg innan vi åter svänger in på en mindre stig i skogen. Stigen går bredvid Hovdalaån och omgivningen kunde inte vara vackrare än så här.

Det här är en vandring helt i vår smak.

Leden tar oss sen vidare in i ännu en bokskog och det bär återigen uppför och nerför.

Vi passerar Hennes nåds källa och kan inte låta bli att tycka lite synd om betjänten som fick gå upp- och nerför alla dessa backar för att hämta vatten åt hennes nåd. Eller så tyckte han kanske att det var dagens höjdpunkt att gå där för sig själv. Vad vet vi.

En brant nerförsbacke leder oss ner mot Hammarmöllan samtidigt som det nu börjar regna. Ett regn som enligt väderleksrapporten skulle komma tidigaste framåt eftermiddagen.

Vi stannar till en stund under ett träd vid möllan för att vänta ut regnet, men när det fortsätter är det bara att packa upp regnkläderna ur ryggsäckarna så att vi kan fortsätta vår vandring. De av oss som har alla regnkläder med sig vill säga.

Regnet slutar dock i samma stund som vi krängt på oss regnkläderna.

Vi fortsätter genom skogen och kommer ut på Äspehöjden med utsikt över Finjasjön.

Fältet har precis börjat skifta i lila av all ljung och det är en riktigt vacker vandring som ligger framför oss. Även om vi nu börjar undrar om inte slottet bör dyka upp snart.

Nere i skogen skymtar vi snart taket på vad vi förmodar är porten till Hovdala Slott. Ett slott vi aldrig tidigare besökt trots att vi bor så nära.

Eftersom en av oss nu bestämt sig för att besöka samtliga av Sveriges alla slott så passar det alldeles utmärkt att ett slott dyker upp under våra vandringar. Två flugor i en smäll liksom.

Hovdala Slott

Solen strålar från en klarblå himmel och det känns som en perfekt dag att besöka detta medeltida slott som grundades på 1100-talet.

Uteserveringen på slottsgården är full av människor och i handelsträdgården finns egenodlade grönsaker till försäljning.

Vi äter vår medhavda matsäck under ett träd medan vi funderar lite på nästa etapp. Var börjar den egentligen, var slutar den? Går den ens att vandra i en cirkel som vi planerar. Vi blir inte riktigt kloka på ledmarkeringarna inne på slottsområdet. Det är mest pilar som pekar både hit och dit. Men det löser väl sig på något sätt.

Vi hinner även med en tur in i det lilla orangeriet innan det är dags att vända tillbaka mot Göingeåsen.

Vi hinner precis ut på det öppna fältet igen när regnet helt plötsligt börjar ösa ner. Det hjälper inte att vi stannar under ett par buskar för att ta skydd. Vi blir återigen genomblöta. Så på med regnkläderna igen. Och ett par minuter senare skiner förstås solen åter.

När vi kommer tillbaka till bilen har vi vandrat 25 km. Åtminstone en av oss. Den andra som stannar till för att titta på en padda snurrar sen till det och följer fel orangea ledmarkeringar – de som leder tillbaka mot Hovdala. Eftersom det tar en stund innan misstaget uppmärksammas så kan vi nog lägga till ytterligare ett par kilometer extra här.

Det här är en etapp som verkligen faller oss i smaken. Den kommer vi nog vandra fler gånger känner vi. När hela Skåneleden vandrats klart om typ hundra år. En vacker och varierad etapp från början till slut.

Definitivt på topp 5-listan så här långt.