Plötsligt en dag dyker den upp i mitt flöde, vandringen som kallas Gedaryggen. En vandringsled längs Nävlingeåsen som sägs vara extra vacker i maj när träden håller på att slå ut.

Vårens helger är mer eller mindre uppbokade, men så plötsligt öppnar sig en lucka i planeringen. Och då passar vi såklart på att ta tillfället i akt. Som alltid numera. För man vet aldrig när möjligheten dyker upp igen. Och för att man alltid är sugen på en längre vandring.

Men innan vi sätter tänderna i vandringen måste vi förstås passa på att besöka några naturreservat längs vägen.

Så vi börjar morgonen med en vandring i den nyutslagna bokskogen i Brantaberg-Orebergets naturreservat. Här är så vackert att vi inte kan låta bli att spenderar en timme på att vandra ett par kilometer i den fina skogen.

Brantaberg-Oreberget naturreservat

Vi fortsätter sen vidare till Östra Ejaröd naturreservat. Här finns ingen parkeringsplats så vi trycker in bilen vid vägkanten och beger oss ut på en övervuxen traktorväg för att komma in till naturreservatet.

Målet är flyttblocket Klåvhall och när denna stenhög är synad från alla håll och kanter går vi genom alsumpskogen tillbaka till bilen.

Östra Ejaröd naturreservat

Därefter följer ett kort besök i Heljestad naturreservat.

Här finns inga stigar utan vi promenerar rakt ut bland gul- och vitsipporna. Träd som håller på att slå ut och en liten bäck som slingrar förbi, mer än så blir det inte. Något längre besök blir det således inte här för vår del.

Heljestad naturreservat

Sen följer ett ännu kortare besök i Norra Mellby naturreservat.

Nu börjar intresset svikta en aning. Det måste erkännas. Det här är inte ett naturreservat som kickar igång någon större entusiasm hos oss. Visserligen finns här en kortare stig, men den lockar inte denna dag när vi har annan vandring att göra.

Så efter att ha tagit oss en snabb titt på naturreservatet kör vi vidare.

Norra Mellby naturreservat

Dagen sista naturreservat blir Gulastorp naturreservat.

Här tar vi faktiskt en längre promenad genom naturreservatet. Uppbådar den sista naturreservats-entusiasmen och gör besöket både riktigt och ordentligt.

Men nu är vi verkligen sugna på att sätta igång med dagens huvudprojekt, vandringen längs Nävlingeåsen. Det är ju därför vi är i trakterna denna soliga lördag.

Gulastorp naturreservat

Gedaryggen

Vi parkerar bilen vid kyrkan i Nävlinge och beger oss bort till hembygdsgården där vandringsleden startar.

Leden är drygt en halvmil lång, men vi kommer förstås behöva vandra den fram och tillbaka. Dessutom vill vi även fortsätta vidare till närliggande Jungfrufallet.

En grusväg leder oss upp på Nävlingeåsen.

Vitsippor och mossklädda rötter kantar vår väg där vi går på den lilla åsen. Vi vandrar genom kohagar som tacksamt nog är tomma på kor denna dag. Genom skog som precis håller på att slå ut i sina härliga ljusgröna färger.

Vi passerar gränsmärkesstenar och vandrar genom gamla hålvägar i en skog som nu till största delen består av granar med mossklädda stammar.

Det här en vandringsled som är vacker och varierad rakt igenom.

När vi kommer fram till vandringsledens slut nära Bodarp fortsätter vi vidare in i granskogen på andra sidan vägen, nu på jakt efter Jungfrufallet.

Egentligen har vi ingen aning om vi är på rätt väg. Det finns röda markeringar på träden och vi bestämmer oss för att följa dessa och hoppas att de leder oss rätt.

Efter en kilometer kommer vi fram till en stor sten i skogen. Googlar oss fram till att denna sten kallas för Jungfrustenen. Det är ett riktigt imponerande stenblock.

Jungfrustenen

Vi fortsätter vidare längs stigen. Efter ett tag upphör de röda markeringarna och hur vi än letar hittar vi inga fler. Det blir till att plocka fram Google igen, men hur vi än irrar fram och tillbaka hittar vi inget vattenfall.

Så vi ger upp och bestämmer oss för att gå tillbaka till Jungfrustenen för en fika innan vi fortsätter tillbaka till åsen.

Men efter fikat dyker helt plötsligt de röda markeringarna upp igen bakom stenen och vi bestämmer oss för att följa dessa och ge vattenfallet en sista chans. Visserligen försvinner även dessa markeringar efter ett tag, men då hör vi vatten som porlar och snart är vi framme vid Jungfrufallet.

Det är inget stort vattenfall, men ganska vackert ändå där det ligger mitt ute i skogen. Vi stannar en stund innan vi vänder tillbaka mot Nävlingeåsen för att vandra Gedaryggen tillbaka.

Jungfrufallet

När vi kommer tillbaka till bilen har vi vandrat totalt 15 km och det har tagit oss knappt 4 timmar, fika inkluderad. Men då har vi vandrat i ett riktigt långsamt tempo. Det här är verkligen en omgivning man inte vill hasta sig igenom.

Vi kommer definitivt tillbaka. Kanske redan till hösten. Att vi hade en sådan här härlig vandringsled så nära hade vi ingen aning om.