Efter en riktigt god natts sömn i mitt enkelrum, befriande fritt från snarkningar och andra störningsmoment, vaknar jag tidigt. Packar ihop och går ner för att se om det finns något ätbart till frukost.

Det gör det knappt. Valet står mellan en inplastad kaka eller en bit hembakad sockerkaka med glasyr. Jag väljer den sistnämnda. En kopp grönt te blir det också.

Det är fortfarande mörkt ute när jag strax innan klockan 7 lämnar Boadilla del Camino, men jag har några pilgrimer bakom mig så det känns bra.

En grusväg leder mig vidare längs Canal de Castilla. Det är lite synd att det är mörkt ute. En vattenfylld kanal hade annars varit en trevlig omväxling till alla fält leden nu går genom.

När jag efter åtta kilometer når Frómista har det börjat ljusna ute.

Canal de Castilla, Frómista

Det är en riktigt sval och skön morgon. Och ännu bättre blir den när jag plötsligt vandrar förbi en öppen supermercado. Här passar jag på att fylla på förrådet av frukt och nötter. Visserligen blir det ytterligare ett kilo i den redan tunga ryggsäcken, men det får det vara värt.

Jag fortsätter sen genom byn och ut på ännu en grusväg bredvid landsvägen.

Stannar till i Poblacion de Campas och köper en yoghurt för att kunna låna toan.

Poblacion de Campas

Plötsligt kommer jag fram till en korsning där pilar leder både till höger och vänster.

Hur ska jag nu kunna veta vilket håll som är bäst? Tar mig en titt i Buen Camino, men blir inte klokare på vilken väg som är bäst. Till sist bestämmer jag mig för att svänga vänster.

Tvärtemot nästan alla andra pilgrimer visar det sig.

Höger eller vänster?

Det blir inte många möten med andra pilgrimer de kommande timmarna, men helt ensam är jag inte. Och omgivningarna är riktigt fina så jag är nöjd med mitt val.

Jag fortsätter vidare längs den evighetslånga grusvägen rakt fram, med landsväg längs ena sidan och nyskördade fält längs den andra.

I Revenga de Campos gör jag ett besök i Iglesia de San Lorenzo och får en stämpel i mitt pilgrimspass.

Iglesia de San Lorenzo, Revenga de Campos

Jag passerar genom Villarmentero de Campos.

I Villalcazar de Sirga går de båda lederna ihop igen och nu blir det fler pilgrimer på leden igen. Men särskilt många är vi inte i dag. Det är nog som det sägs – många pilgrimer hoppar över mesetan.

En dryg halvmil senare ser jag Carrión de los Condes i fjärran, dagens slutmål.

Jag får ta Google Maps till hjälp för att hitta till mitt boende för natten, Hostal La Corte.

Det blir ännu ett enkelrum, denna gång med tre sängar på rad. Eget badrum. Liv och rörelse utanför fönstret, precis som jag vill ha det.

Hostal La Corte

Dagens rum

Jag tömmer ryggsäcken på en av sängarna och tar en dusch innan jag ger mig ut igen för att växla pengar och se mig om i staden. Träffar på min kanadensiska caminovän Brandon som berättar att han ska på en gitarrkonsert för pilgrimer i Ermita de La Piedad senare i kväll och undrar om jag vill följa med.

Jag bor mittemot Iglesia de Santa Maria så jag passar även på att göra ett besök i den gamla kyrkan.

Carrión de los Condes

Nu är jag hungrig och tänker mig att det nog borde finnas någon öppen restaurang denna eftermiddag. Carrión de los Condes är ju trots allt en lite större stad.

Men nej, alla restauranger är stängda och öppnar inte förrän sent i kväll.

Så det får åter bli en croissant till kvällsmat. Jag slår även till med en bit tortilla och ett glas färskpressad juice. Sitter sen en stund på kaféet och tittar på gatulivet utanför.

På kvällen går jag till Ermita de La Piedad och avnjuter en timmes gitarrkonsert i det lilla kapellet. En väldigt fin och stämningsfull stund.

Ermita de La Piedad

I morgon har jag caminons längsta väg utan någon by framför mig. Drygt 16 km längs en grusväg rakt fram bland de överblommade fälten.

Och i morgon lovar väderleksrapporten storm och väldigt mycket regn.

Dagens vandring:

Längd: 25,5 km
Antal steg: 34128
Tid: 6 h