I morgon invigs äntligen SL6 – Vattenriketleden och vi som redan tjuvstartat ser nu att vår förmodade etappindelning inte alls stämmer med Skåneledens. Och så kan vi ju inte ha det. Etapperna ska ju vandras i rätt ordning, det är bestämt sen länge.

Så vi börjar om. Vilket inte gör oss något alls. Framförallt inte eftersom första etappen börjar i Brösarp och det inte finns någon vackrare plats än Österlen i maj.

Eftersom vi dessutom slutar tidigt från jobbet denna fredag är vi på plats i Brösarp redan klockan 13.

I dag strålar solen från en klarblå himmel även om det emellanåt blåser riktigt friska vindar.

Ledstarten visar sig inte vara utmärkt med några skyltar eller så missar vi helt enkelt dem. Men efter en titt på Skåneledens etappkarta ser det ut som etappen startar på det lilla torget mittemot bensinmacken så det är dit vi styr kosan för att påbörja vår vandring.

Vi följer sen vägen upp till Torparebron. Inte heller här finner vi några SL6 skyltar och nu blir vi lite tveksamma om vi verkligen är rätt. Men en titt på kartan igen och vi bestämmer oss för att följa de gamla Skåneledsmarkeringarna genom Maglehems Ora.

Vi svänger in i skogen. En lövskog som precis slagit ut i ljuvligt ljusgröna färger.

Så jag travar fram på din lilla stigen med näsan upp mot trädkronorna när jag plötsligt hör mitt vandringssällskap bakom mig säga huggorm. Vänder mig om och på stigen jag nyss passerat ligger mycket riktigt en huggorm ihopslingrad. En orm som jag tack och lov missade helt.

Av någon anledning har jag inte förväntat mig ormar här inne i skogen, men vilken tur att jag inte trampade på den. Och att vi i sista minuten bestämde att hundarna skulle få stanna hemma.

Resten av vandringen genom skogen sker nu med näsan ner mot stigen. För säkerhets skull.

Efter ett par kilometer är vi framme vid Drakamöllans naturreservat och de böljande backarna ligger framför oss.

Det här är en av våra favoritplatser på Österlen. Framför allt när ljungen blommar, vilket den dock inte gör i dag. Backarna är i stället täckta av styvmorsvioler och överblommade backsippor.

Här ser vi också en ledmarkering för SL6 för första gången.

Nu är det ny Skåneledsmark som ska beträdas. Men vi har vandrat här tidigare. Vattenriketleden följer nämligen Blåvingeleden, som vi vandrade för några år sedan, i stort sett hela vägen bort till Maglehem.

Men det här är en riktigt fin omgivning som vi gärna vandrar genom igen.

Det blir en fikapaus i gräset innan vi sen fortsätter vidare mot Drakamöllans Gårdshotell.

En kopp kaffe i vårsolen hade suttit fint känner vi, men på hotellet visar det sig inte finnas något kafé vilket är lite synd.

Så det är bara att vandra vidare.

Vi vänder snart in i skogen igen. Passerar över en liten bäck och kommer in i en hage med väldigt sällskapliga hästar.

Trevligt vandringssällskap genom hagen!

Vi fortsätter sen vidare in i Kumlans naturreservat.

Det bär uppför och nerför över backarna. Milsvid utsikt över havet och omgivande landskap.

Sen lämnar vi Blåvingeleden och fortsätter längs den asfalterade vägen in mot Maglehem.

Fina små hus och nyutslagna syrener kantar vår väg.

Vid ett litet torg tar etappen slut. Här finns det både gott om Skåneledskyltar och en liten parkeringsplats inför nästa etappvandring.

Vi vänder sen tillbaka mot Brösarp igen.

Efter ett tag missar vi att följa Skåneledens markeringar och fortsätter istället längs Blåvingeleden tillbaka.

När vi kommer tillbaka till Brösarp firar vi med ett besök på byns pizzeria.

Nu är äntligen vår vandring längs Vattenriketleden igång på riktigt.

Dagens vandring slutar på 20 km och tar oss drygt 5 1/2 timme.