En livslång dröm är på väg att uppfyllas denna sommar. Att åka på safari i Afrika! Att få chansen att se ”the big five” (vattenbuffel, elefant, lejon, leopard och noshörning) och massor av andra exotiska djur i det vilda.

Som vi har längtat efter ett äventyr som detta.

Vi bokar vårt safariäventyr med Sydafrikaexperten och inleder med tre dagar på Mohlabetsi Safari Lodge i Balule Nature Reserve utanför Hoedspruit i nordöstra Sydafrika. Under dessa dagar ska vi hinna med sex safaris, tre på morgonen och tre på kvällen.

Balule Nature Reserve är en del av det som kallas Greater Kruger som består av en grupp privata viltreservat där djuren går fritt mellan de olika reservaten, till skillnad mot det statsägda Kruger National Park som är inhägnat.

Vi anländer på eftermiddagen efter en drygt sex timmar lång färd från Johannesburg i en trång minibuss på skumpiga vägar. Lite möra kan man väl säga att vi är när vi lämnas av på en dammig grusväg utan någon som möter upp.

Det tar en stund innan personalen på lodgen hämtar upp oss. Till deras försvar ska sägas att det inte är deras uppgift. Vi skulle ha blivit avlämnade direkt vid lodgen, men av någon anledning blev det inte så.

Men nu är vi här och vi har ingen tid att spilla.

En snabb lunch ute i trädgården med utsikt över bushen och en lika snabb avlämning av våra resväskor i vår fina bungalow. Sen är det dags för vårt livs första safari.

Vår bungalow på Mohlabetsi Safari Lodge

Det är vi och en amerikansk familj som tar plats i safarijeepen tillsammans med våra rangers.

Vår förväntan känner inga gränser och vi får utdelning med en gång. En stor flock med impalor kommer nästan direkt i vår väg.

Snart kan vi också sätta vårt första kryss på ”big five-listan” när vi kör rakt på en flock med vattenbufflar.

Så ljuder walkie-talkien som används av safarijeeparna för att tipsa varandra om var olika djur uppehåller sig. Lejon har siktats en mil längre bort. Kan vi tänka oss att åka dit? I så fall kommer vi att behöva köra förbi alla andra eventuella djur längs vägen. Och hålla fast oss ordentligt, för nu behöver vi köra riktigt fort om vi ska hinna dit.

Tydligen var det ett par dagar sedan lejon siktades sist. Det här kan vara vår enda chans att få se savannens konung. Vi är alla överens. Vi kör!

Vi får vår belöning. Mitt inne i bushen (vi förstår inte ens hur safarijeepen lyckas köra hit) ligger en flock med lejon, måttligt roade av vårt besök.

Kryss nummer två på listan är ett faktum.

Vi stannar bara några meter ifrån lejonen. En mäktig och nästan overklig känsla.

När vi sett oss mätta på lejonen kör vi tillbaka.

Stannar till vid en vägkorsning där vi får kliva ur jeepen. Och medan vi tittar på solnedgången avnjuter vi lite småtugg och ett glas vin.

Sen kör vi tillbaka mot lodgen igen, nu genom ett kolsvart landskap. Men både hyenor och ett gäng elefanter kan skymtas där i mörkret och vi kunde inte vara mer nöjda med vår allra första safari.

Kvällen avslutas med en gemensam middag innan det är dags att krypa till sängs. I morgon är det tidig uppstigning för då väntar vår nästa safari.

Dagen kunde ha slutat där. Men det gör den inte, för just som jag ska kliva upp i sängen kommer en skorpion krypandes och det samtidigt som min bara fot nuddar golvet. Aj!

– Jag har blivit stucken av en skorpion, säger jag lugnt till mitt resesällskap som först inte tror mig.

Personal hämtas illa kvickt. Hur såg skorpionen ut? Vet jag vart den tog vägen?

Den hittas under sängmattan och avlivas på plats vilket jag tycker är lite synd trots allt. Även om jag inte vill ha den i vår bungalow. Den visar sig vara ofarlig, men foten kan tydligen göra riktigt ont ett par dagar (vilket jag snart blir varse om).

Lättnaden är stor. Nu är det dags att krypa till kojs. En noga koll var jag sätter fötterna och med gympaskorna uppställda på sängbordet – ifall jag skulle behöva gå på toa mitt i natten. För barfota går jag inte mer.

Dag 2

Jag sover gott. Öm skorpionstucken fot till trots.

Klockan sex sitter vi återigen i safarijeepen, redo att ta oss an dagens första safari.

Det är en iskall morgon. Dunjacka, mössa, buff och vantar är på, lånad tjock filt virad runt benen. Och ändå fryser jag en smula där vi skumpar fram längs grusvägarna.

Men det är en riktigt vacker morgon.

Och snart ser jag dem. Mina favoritdjur av alla! En självklar medlem av min egenkomponerade big five. Girafferna! Framför oss tornar deras jättehalsar upp sig där de står och mumsar blad från trädkronorna.

Jag kunde inte vara lyckligare!

Jag skulle kunna sitta där i jeepen och titta på girafferna hela dagen, men mina medresenärer delar inte riktigt min giraffpassion så efter en stund kör vi vidare.

Njuter av en fin soluppgång och en flock impalor i morgonljuset.

Vi kör kors och tvärs över området. Även om vi inte är den enda safarijeepen ute denna morgon är det sällan vi stöter på någon av de andra jeeparna.

Den amerikanska familjen berättar att de precis besökt statsägda Kruger National Park. Där är vägarna asfalterade och jeeparna kör mer eller mindre på rad. När vi hör det är vi glada att vi valde ett privat viltreservat. Även om det är ordentligt skumpigt emellanåt och det känns som vi ska ramla ur jeepen.

Vi stannar till vid en liten sjö.

Här trängs en stor flock vattenbufflar vid vattnet, samtidigt som en lejonhane ligger en bit bort med blicken fäst vid flocken. Kanske hoppas han på vattenbuffel till frukost i dag.

Vi kör vidare. Rakt in i en elefantflock och nummer tre kan därmed bockas av på listan.

Snart är våra tre timmar är över och vi kör tillbaka till lodgen. Äter frukost och tanken är sen att ta det lugnt, kanske hänga vid solstolarna på gräsmattan och läsa en bok.

En tanke som snabbt överges när temperaturen letar sig över 30 grader. Vi svalkar av oss på rummet i stället. Med stenkoll på var vi sätter fötterna och gympaskorna inom räckhåll.

Kvällssafari

På kvällen är det dags igen. Fram med kameran och ner med vinterkläderna i ryggsäcken. För när solen går ner kommer de att behövas. Men inte nu. Nu är fortfarande alldeles för varmt.

Kvällens safari bjuder på elefanter, impalor och en argsint grävling som stannar framför vår jeep och fräser åt oss. Som om han skulle ha en chans mot en stor jeep om det verkligen gällde.

Fler djur än så blir det inte denna kväll.

Kanske beror kvällens magra skörd av djurupplevelser på att våra rangers verkligen gör allt för att vi ska kunna kryssa nummer fyra på listan; noshörningen. Men trots färska spår ligger vi ändå steget efter. Någon noshörning ser vi inte.

Men en vacker solnedgång, goda tilltugg och ett glas vin blir det även denna kväll.

På kvällen dukas middagen upp utomhus runt en boma (öppen eld).

Safari tar på krafterna så redan vid 21-tiden tackar vi för oss och kryper till sängs.

Dag 3

Snart är det morgon och vi sitter åter i safarijeepen. Vi hinner dock inte så långt innan vi får vända tillbaka till lodgen och lämna av halva den amerikanska familjen vars barn plötsligt mår dåligt.

Men snart är vi på väg igen. Rakt in i en liten flock lejon.

Vår ranger berättar att det är samma lejon som vi mötte under vår första safari. Egentligen består flocken av nio individer, men av någon anledning har de kommit ifrån varandra under natten. – Nu kommer de ligga här hela dagen, berättar han. Sen när det blir mörkt kommer vi höra hur de ropar efter varandra.

Vi kör vidare för nu har vår ranger fått upp ett noshörningsspår. Och denna gången ska vi inte misslyckas.

Det gör vi inte heller.

Inne bland buskarna står han. En ensam vit noshörning. Tyvärr utan sitt ståtliga horn. Vi får veta att det enda sättet att skydda noshörningarna från tjuvjakt här är att såga av deras horn.

– En levande noshörning utan horn är bättre än en död noshörning, säger vår ranger.

Noshörningen är inte sugen på att beskådas någon längre stund utan försvinner snart in bland buskarna.

Vi fortsätter vår färd. Stannar till bredvid en flock med giraffer, kliver ur jeepen och dricker dagens första kopp kaffe.

Kaffepaus med utsikt!

Resten av morgonsafarin bjuder på vattenbufflar, antiloper, en lilabröstad blåkråka, taggiga buskar och massor av termithögar.

Sen tillbaka till lodgen från frukost och lite vila på rummet innan det är dags att ge sig ut igen.

Kvällssafari

Nu börjar det brinna lite i knutarna. Det är dags för vår sista kvällssafari och än har vi inte skymtat nummer fem på big five-listan; leoparden.

Och nu har vi nya gäster i safarijeepen. Ett amerikanskt par som gör sin första safari. Vilket innebär att de inte sett några djur alls. Som kanske inte alls förstår vikten av att leta leopard denna kväll. Utan nöjer sig med några impalor och kanske en elefant.

De kan dock genast börja kryssa på listan. En vit noshörning dyker upp nästan direkt längs vägen. Den här har inte bråttom utan vi kan stanna en bra stund och titta på när han traskar ner till vattenhålet utanför vår lodge.

Denna kväll bjuder på många djur till skillnad från gårdagen. Under de knappa två timmar som det är ljust ute ser vi lejon, elefanter, giraffer och impalor.

När solen börjar gå ner stannar vi åter till för lite tilltugg och dryck. Denna sista kväll väljer jag att prova Amarula – Sydafrikas svar på Baileys. Gjord på grädde, socker och frukten från det afrikanska marulaträdet. Mycket gott blir omdömet.

Vi bjuds på en fantastisk solnedgång innan vi kör tillbaka igen.

Sen åker vi tillbaka i mörkret. Utan något leopardmöte. Nu har vi bara en chans kvar att se alla big five, men vi börjar inse att vi nog kommer att få nöja oss med de fyra vi har sett. Och det är förstås helt okej. Det finns en charm i att inte kunna styra vilka djur vi får se.

Jag har dessutom fått se massor av giraffer. Flera gånger till och med. Och det är nästan det allra viktigaste.

På kvällen somnar vi till lejonens rytande ute i bushen. Vår ranger hade rätt. Nu kallar lejonen på varandra för att samla flocken inför nattens jakt.

Dag 4

Det är dags för vår allra sista safari. Åtminstone för denna gång. För jag kan definitivt tänka på mig att åka på fler safaris i framtiden om möjlighet ges.

Det blir åter tidig uppstigning och en kopp te innan vi samlas i safarijeepen.

Det är nu eller aldrig. Om det ska bli något leopardmöte måste det ske nu under morgonen.

Det fina är att det amerikanska paret bockade av både elefant, noshörning, vattenbuffel och lejon under gårdagens kvällssafari, vilket gör att de nu är lika ivriga som vi att leta efter leopard.

Det blir både vattenbuffel och lejon direkt. Men det ska erkännas att vi efter en stund blir lite otåliga. För nu vill vi vidare. Se andra djur. Leta leopard. Det är inte utan att vi känner oss bortskämda och skäms en smula över vår otålighet.

Men när vi kör rakt på en flock med zebror blir vi entusiastiska igen. Glömmer bort leoparden för en stund och njuter av stunden. För zebror har vi inte varit bortskämda med under de senaste dagarna.

Till och med ett litet zebraföl får vi se.

En sista kopp kaffe ute i bushen, sen är det dags att köra tillbaka till lodgen.

Trots våra förhoppningar blir det ingen leopard för vår del. De är svåra att se mitt på dagen, berättar vår ranger. Dessutom går de själva, inte i stora flockar, vilket gör att det är ännu svårare att få syn på den.

Vi får helt enkelt lämna Sydafrika utan att ha fått se ”the big five”. Men vi är ändå mer än nöjda med de djur vi har fått se under våra dagar här i Balule Nature Reserve.

Ett par fantastiska dagar är till ända och nu styr vi kosan vidare mot Hoedspruit.