Nu börjar dagarna bli allt kortare så kanske blir det här årets sista långvandring.

I dag är vi sugna på vandring i en riktigt färgglad höstskog så vi styr kosan till Hovdala naturområde där det finns flera långa leder att välja mellan.

Valet av vandringsled denna söndag blir den 26,5 km långa I Posta-Nillas spår.

Delar av leden har vi vandrat tidigare, då som en del av Nord till sydleden, men lite ny mark blir det ändå under vandringskängorna.

Nilla Jönsdotter (1820-1916), även känd som Posta-Nilla, var en kvinna som i mitten av 1800-talet jobbade som postbud på Hovdala slott. I över femtio år gick hon två gånger i veckan den fyra mil långa vägen till Kristianstad för att dela ut post och sen hem igen dagen efter.

Riktigt så långt som till Kristianstad har vi dock inte tänkt att vi ska vandra i dag.

I Posta-Nillas spår går att vandra som en slinga och är indelad i den östra och västra delen, båda ca 13 km långa.

Vi utgår från Hovdala slott och bestämmer oss för att börja med den östra delen. Den som leder upp till Göingeåsen.

Man ska ta det jobbigaste först.

Hovdala slott

Redan klockan åtta är vi på plats vid slottet. Trots att det precis har börjat ljusna ute står det redan flera bilar på parkeringen när vi kommer fram.

Vi ger oss iväg upp mot fårhagarna och sen vidare in i skogen.

Vi har verkligen valt en perfekt dag höstfärgsmässigt. Träd och buskar lyser i gula och röda färger. Även vädret ser ut att leverera. Visserligen är det fortfarande gråmulet ute, men senare under dagen utlovas både sol och en temperatur upp mot 20 grader.

Efter ett par kilometer kommer vi fram till Tormestorp.

Här blir det asfaltsvandring genom byn innan vi åter ger oss in i skogen. En skog som jag direkt lyckas gå vilse i då jag missar första ledmarkeringen som svänger in mot utkikspunkten Klinten.

Det blir några turer fram och tillbaka i skogen innan jag är på banan igen.

Utsikt från Klinten

Det är en riktigt härlig morgon. Frisk och klar luft och färgglada träd som kantar den lilla skogsvägen.

Vi stannar till vid en liten sjö och dukar fram frukost på ett trasigt picknickbord. Hunden passar förstås genast på att ta sig ett litet dopp i sjön, men kommer upp ur vattnet mer grå än vit.

Vi fortsätter sen vidare mot Magle våtmark, en stort naturområde med flera dammar där renat avloppsvatten släpps ut. Här finns ett rikt fågelliv, framför allt svanar simmar omkring i dammarna och ligger i stora klungor längs leden.

Hunden får till sin stora förtret avstå både fågeljakt och bad i avloppsvattnet.

Magle våtmark

Vi fortsätter in till Hässleholm.

Passerar över resecentrum och fortsätter sen vidare mot Hässleholmsgården där vi planerar ännu en fika i vindskyddet bakom gården.

Vindskyddet visar sig vara upptaget så vi fortsätter i stället in i skogen där vi hittar ett picknickbord att fika vid.

Vi vandrar sen vidare mot Sjörröd och Finjasjön.

Vi korsar landsvägen och följer ledmarkeringarna ner mot sjön.

Här upptäcker vi snart att bron över den lilla ån är borta. En skylt intill informerar oss om att leden tillfälligt har dragits om och nu i stället går längs landsvägen.

Det är bara för oss att vända tillbaka.

Nu är det asfalt och spikrak cykelväg som gäller. Tät trafik bredvid leden. Inte den roligaste vandringen tycker vi så vi travar på så fort vi kan.

Ett par kilometer senare svänger leden äntligen ner mot sjön. Hunden får sitt efterlängtade dopp och vi slipper trafiken.

Leden följer sen Finjasjön ett par kilometer.

Snart ser vi Trädhuset (ett litet kafé) uppe på kullarna framför oss. Det är tydligen inte slut på uppförsbackar för vår del än.

Men upp till Trädhuset kommer vi till slut och som belöning för ansträngningen får vi en riktigt fin utsikt över både sjö och omgivande skog.

Vi som sen tror att det bara är att vandra ner till slottet genom fårhagen får tänka om. Ledmarkeringarna pekar in i skogen och leder snarare bort från slottet än närmare.

Kilometerna tickar ner där vi går i skogen och vi tycker ju att Hovdala slott snart borde dyka upp framför oss. Men det gör det inte, varje gång vi tror vi ska svänga av mot slottet fortsätter leden i stället åt ett annat håll.

Dagens första och enda kohage passeras. Korna ligger visserligen på båda sidor om leden men är måttligt intresserade av att vi tränger oss förbi. Till och med hunden är lugn. Kanske börjar hon bli trött.

Till sist är vi äntligen framme vid Boketorpet och slottet ligger nu framför oss.

Vandringen är över. Hela slingan är avklarad.

Hovdala Slott

Dagens vandring slutar på 28,5 km och tar oss 7 1/2 timme (felvandringar och fikastunder medräknade).

Det här är en riktigt fin vandringsled som vi säkert kommer vandra delar av igen. Men stadsvandringen i Hässleholm och den asfalterade cykelvägen hoppar vi gärna över.