Camino Primitivo dag 7 – Grandas de Salime – A Fonsagrada

En riktigt god natts sömn på en riktigt skön kudde gör att jag vaknar pigg och utvilad.

Himlen är grå och regnet hänger i luften när vi strax efter klockan 7.30 ger oss iväg längs stadens gator. Det är en riktigt kall morgon, både tjockjacka, buff och mössa är på.

Vi passerar Capilla del Carmen på vår väg ut ur staden. 

Capilla del Carmen, Grandas de Salime

Dagen börjar förstås i vanlig ordning med en uppförsbacke.

En dryg kilometer senare kommer vi fram till ett industriområde i Monteverde och leden planar ut.

Vi fortsätter längs landsvägen ytterligare ett par kilometer innan vi kommer fram till Cereixeira.

Leden svänger sen ut på landet, genom hagar och över åkrar.

Cereixeira

Det är riktigt blött och lerigt.

Jag försöker ta en omväg för att slippa den värsta leran, men misslyckas totalt. Nu är både skor och strumpor genomblöta. Inte så skönt, med tanke på att jag har ett par mil kvar av dagens vandring. 

En lätt duggregn drar förbi utan att vi hinner ta på våra regnkläder.

Efter ett par kilometer senare kommer fram till Castro. Precis när vi går förbi ett par hus hörs en smäll och en rovfågelunge ramlar ner framför fötterna på oss. Smällen är så hög att husets ägare kommer ut för att se vad som står på. Vi konstaterar att fågelungen lever och verkar oskadd, så vi får hoppas att den klarar sig.

Castro

Vi fortsätter in i skogen. Det bär uppåt igen och det är återigen väldigt blött och lerigt.

I dag är vi en hel del pilgrimer på leden. Nu känner vi igen varandra och byter ett par ord när vi möts. Det är mest pilgrimer från Spanien, Tyskland och Nederländerna. De utomeuropeiska pilgrimerna verkar inte ha hittat hit än.

Ermita de San Lázaro de Padraira

Vi passerar Arrotón och kommer fram till AS-12 – en större landsväg. 

Kilometer efter kilometer av vandring längs vägkanten i en uppförsbacke som aldrig verkar ta slut, dessutom i ett lätt duggregn och i blöta skor gör inte underverk för humöret direkt, det måste erkännas.

Men det är bara att trampa på. Uppåt, uppåt och uppåt. 

Till sist är vi äntligen framme i Peñafuente och kan lämna landsvägen.

Vi går fel först. Missar den gula pilen och fortsätter rakt fram. Det tyska paret som vi sett till och från under dagen har stannat för att duka upp frukost i en busskur så nu har vi ingen att ta rygg på.

Det tar ett tag innan vi inser vårt misstag och kan vända om.

Peñafuente

Vi tar en paus vid Capilla de Santa Maria Magdalena, fikar och hämtar andan.

Capilla de Santa Maria Magdalena, Peñafuente

Sen är det dags att ta itu med den långa branta och steniga uppförsbacken upp till Alto del Acebo (1023 m).

Till sist är vi äntligen uppe bland vindkraftverken som vi hela förmiddagen sett som små prickar uppe i bergen framför oss. Vi har vandrat nästan en mil och det har mer eller mindre burit uppför hela tiden.

I samma ögonblick som vi lämnar Asturien och kliver in i Galicien spricker solen fram genom molnen.

Asturien – Galicien

När vi kommer ner till El Bar O Acebo är det dags för dagens första kopp kaffe och stämpel i pilgrimspasset.

En bocadillo och caminons första bit Santiagokaka får utgöra lunch denna dag.

El Bar O Acebo

Vi sitter ute i solen en lång stund. Småpratar med de andra pilgrimerna och försöker torka strumpor och skor så gott det går.

Sen bär det uppför och nerför, men inga längre eller brantare partier. Vi är omgivna av gröna kullar och färgglada blommor. Humöret stiger nu i takt med att solens strålar värmer upp oss.

Vi passerar Cabreira och Fonfria. 

Fonfria

När vi ytterligare ett par kilometer senare kommer fram till Paradanova delar leden sig. Vi som har bokat boende i A Fonsagrada svänger vänster.

Nu är det riktigt varmt. Så varmt att det är riktigt jobbigt att vandra. 

En lång, brant och tung backe tar oss slutligen upp till A Fonsagrada. En backe så obeskrivligt jobbig i värmen att vi får stanna halvvägs för att hämta andan.

Men upp kommer vi till A Fonsagrada till sist. 

A Fonsagrada

Ett par hundra meter längre fram hittar vi Albergue Casa Cuartel.

Här väntar ännu ett fint dubbelrum på oss. Vi får till och med en egen balkong där vi genast sprider ut våra våta strumpor och skor för att torka i solen.

Albergue Casa Cuartel, A Fonsagrada

Det har varit en dag med många långa och branta uppförsbackar så i dag orkar jag inte gå någon promenad för att se vad staden har att erbjuda.

Men mitt vandringssällskap känner sig fortfarande pigg och erbjuder sig att besöka en supermercado tvärsöver gatan och inhandla öl och lite annat gott som vi sen avnjuter på vår fina balkong.

Dagens vandring:

Längd: 21,7 km
Antal steg: 35203
Tid: 7 h

Lämna en kommentar