Vi är tidigt uppe denna morgon och ger oss iväg strax efter klockan sju. Ute har det precis börjat att ljusna. 

I dag är det dags för caminons första tremilare och dessutom utlovas temperaturer på runt 25 grader senare under dagen. En värme jag inte är riktigt gjord för att vandra i. 

Dagen börjar givetvis med en lång uppförsbacke. En lång och riktigt seg backe som tar på krafterna, men snart planar leden äntligen ut.

Nu är det enkel vandring längs en grusväg så vi håller ett riktigt raskt tempo.

Efter ett par kilometer delar leden sig. Vi väljer att svänga in på complementario – den alternativa leden – trots att den är drygt en halvkilometer längre. Vi har nämligen läst att det ska finnas två sevärda kyrkor längs denna led. 

Kyrkor kan man ju inte få för många av när man är ute på pilgrimsvandring tänker vi.

En vacker skogsväg leder oss till den första kyrkan, Ermita de la Virgen del Carmen.

Kyrkan visar sig vara stängd, men är omgiven av ett fint picknickområde. 

Vi fortsätter vidare in i byn där vi hittar den andra kyrkan, Iglesia de Santa María.

Kyrkan verkar dock vara stängd för renovering så någon stämpel i pilgrimspasset blir det inte för oss.

I utkanten av byn passerar vi en hage med en gris på grönbete. Vi måste förstås stanna till och titta på honom och hans kompisar; en ko, en åsna och en annan gris. Vilket udda och härligt gäng!

När vi kommer fram till Castroverde går den alternativa leden ihop med den ordinarie igen. Nu blir det också fler pilgrimer på vägen.

Vi slår oss ner på Restaurante Pereira och beställer en kopp kaffe och en bit sockerkaka. En stämpel i pilgrimspasset får vi också innan vi fortsätter ner mot stadens torg.

Vandringen fortsätter sen vidare genom gröna skogar, förbi hus och gårdar. Asfalt varvas med grusvägar.

Vi passerar genom Souto de Torres och Vilar de Cas.

 

När vi kommer fram till Gondar svänger vi in till El Oasis, en rastplats för pilgrimer. Här bjuds vi på vattenmelon, stämplar våra pilgrimspass och pratar en stund med den trevliga mannen som organiserar platsen.

En mindre backe längs den asfalterade vägen tar oss sen ut ur Gondar innan leden planar ut igen.

Dagens etapp bjuder på lätt och enkel vandring jämfört med tidigare dagar. Vilken skillnad det är att vandra när inte uppförsbackarna avlöser varandra. Vi har redan vandrat över två mil och klockan är inte ens 13.

När vi passerar As Casas de Vina hojtar en man på oss från sin trädgård. När vi inte förstår vad han säger kommer han ut och pekar på gatulamporna utanför och säger en massa på spanska. Vi uppfattar inte mer än ”nada” och ”Europa”, och undrar om han menar att hela Europa är utan ström vilket förstås verkar osannolikt.

Mannen ger sig inte utan fortsätter gestikulera och prata spanska med oss. Vi blir fundersamma, kanske borde vi sms:a någon där hemma och höra vad som står på? Vi bestämmer oss för att vänta tills vi kommer fram till Lugo. Vi kan ändå inget göra här.

Solen strålar från en klarblå himmel och det blir med ens olidligt varmt.

Vi som förberett med en stor coca cola i ryggsäcken för att inte upprepa gårdagens misstag med vätskebrist får stanna och plocka fram den. Vi bestämmer oss för att inte ta någon mer paus utan trava på till Lugo innan det blir ännu varmare.

Ett äpple och en näve nötter får duga som lunch medan vi går.

De sista kilometerna in till Lugo tar på krafterna. Det är varmt och det känns att vi snart har tre mil i benen. Inte heller blir det bättre av att min ena sko helt plötsligt har börjat att skava och en blåsa håller på att ta form.

Men en sista brant backe och sen är vi äntligen framme i staden.

Vi stannar till vid 10-mila monumentet. Bara tio mil kvar till Santiago. Eller bara och bara. Kroppen ska hålla hela vägen och just nu är den väldigt trött.

Vi letar reda på vårt boende, Hotel España, beläget precis utanför den romerska muren.

När vi ska checka in går det inte att betala med kort. Hotellreceptionisten berättar att hela Spanien, Portugal och delar av Frankrike är helt utan ström och ingen vet varför. Det förklarar ju vad mannen försökte berätta för oss tidigare under dagen. 

Vi bestämmer oss för att vila en stund på rummet innan vi ger oss i kast med Lugo.

En stund senare ger vi oss iväg genom stadsporten för att inhämta en stämpel i katedralen. Insidan hoppar vi över, vi nöjer oss med katedralen i Santiago när vi kommer fram.

Sen köper vi en stor flaska Aquarius i en av affärerna som håller öppet denna strömlösa eftermiddag och ger oss iväg för att ta ett varv uppe på den romerska muren.

Muren från 300-talet är den enda romerska stadsmur i världen som är helt bevarad och är ett världsarv sen år 2000.

När strömmen så smått börjar komma tillbaka letar vi reda på en sportaffär så att vandringssällskapet kan köpa nya skor istället för de som tejpats ihop de senaste dagarna. Själv avvaktar jag med skoköp, skorna får helt enkelt hålla hela vägen till Santiago.

Vi handlar grönsaker och svänger ihop en sallad på rummet som får utgöra kvällsmat denna dag. En kaka till efterrätt och vi är nöjda.

Över 50.000 steg har dagen bjudit på så inte konstigt kroppen är trött. Men i morgon är det på´t igen.

Tio mil kvar till Santiago de Compostela!

Dagens vandring:

Längd: 31,2 km
Antal steg: 50314
Tid: 8 h