Camino Primitivo dag 11 – Friol – Melide

I dag är det dags att lämna Camino Primitivo och fortsätta längs den franska vägen.

Natten erbjuder inte många timmars sömn pga magsjuka och jag är därför övertygad om att det inte kommer bli någon vandring denna dag. Att jag kommer att behöva ta en taxi till Melide.

Men när jag vaknar klockan 5.30 känner jag mig i betydligt bättre form än förväntat och jag bestämmer mig för att ge dagens vandring ett försök.

Så när det börjar ljusna vid sju ger vi oss iväg, i lagom tid för att möta solens första strålar bakom bergen.

Självklart börjar även denna dag med en lång uppförsbacke, men vi tar det lugnt. Vandrar långsamt och njuter av att både soluppgång och fågelkvitter.

Eftersom vi har tillbringat natten utanför ett vanligt etappstopp är vi de enda pilgrimerna på leden de första kilometerna.

Det är inte förrän vi kommer fram till Ferreiras som det blir fart på leden igen. Här möts vi av stora klungor med nya pilgrimer. Pilgrimer som pratar i ett, men som är glada och trevliga. Och det är ju huvudsaken.

Vi försöker ändå hålla ett raskt tempo för att skaka av oss de mest pratglada sällskapen, en taktik som inte lyckas något vidare. För när vi lämnat ett sällskap bakom oss kommer vi istället ikapp nästa.

Vid Casa Gorinos i As Seixas stannar vi till för en kopp kaffe och dagens första stämpel i pilgrimspasset.

För att få vår compostela i Santiago måste vi nu ha minst två stämplar varje dag, så det är bara att stämpla på när möjligheten erbjuds.

Även dagens vandring går mestadels längs asfalterade landsvägar, men det är ändå mer variation jämfört med gårdagens enformiga vandring.

I dag passerar vi genom små byar och vackra skogar.

Det är en riktigt vacker dag, 20 grader och en sol som åtminstone skiner på oss i början av dagen. Väderleksprognosen har lovat både regn och åska senare under dagen, men vi hoppas hinna fram till Melide innan dess.

I horisonten börjar dock mörka moln torna upp sig så vi håller ett raskt tempo. Att vandra i regn undviker vi gärna om vi kan.

Vi som tror att det nu är slut på långa uppförsbackar inser snart att så inte är fallet.

En lång backe ligger nämligen framför oss. En backe som ska leda oss upp till vindmöllorna vi tidigare bara sett som små prickar i bergen.

Jag som är övertygad om att vi inte ska vandra upp dit har tydligen fel. Igen.

Sen bär det nerför i princip resten av dagen.

Vi stannar till vid Bar Casa Modesto i Toques för en bocadillo och en stämpel innan vi vandrar vidare.

Det blir ytterligare ett par kilometer längs landsvägen innan vi når Melide.

Här går Camino Primitivo ihop med Camino Frances så från och med nu vandrar jag på bekanta vägar.

Vi bestämmer oss för att se oss omkring i Melide innan vi checkar in på dagens albergue. Regnet hänger i luften och vi vill gärna hinna med lite sightseeing innan det börjar regna.

Förra gången jag var i Melide vandrade jag bara igenom staden vilket gör att det mesta känns obekant. Men Igrexa de Santa María de Melide, den lilla kyrkan uppe på backen känner jag igen.

Det är en märklig känsla att nu åter stå här vid kyrkan och blicka ut över staden. För andra gången på ett och ett halvt år.

Så många känslor och minnen som väcks till liv igen.