Det är dags att ta itu med Skåneledens senaste tillskott, den drygt sex mil långa delleden SL7 Sydkustleden.

Leden startar vid tågstationen i Ystad och det är dit vi styr kosan denna grå och kalla lördagsmorgon.

Eftersom vi är på plats redan klockan 8.30 bestämmer vi oss för att äta frukost på anrika Fridolfs konditori, ett kafé som funnits sedan år 1938. Det är också här som Kurt Wallander från Henning Mankells kriminalböcker är stamgäst så ett besök här känns givet.

En kopp te, en god bagel och en biskvi senare känner vi oss redo att ta itu med den första etappen av Sydkustleden.

Vi vandrar ut ur Ystad, förbi söta små gatuhus och blommande körsbärsträd.

Leden fortsätter sen ner mot havet.

Vi passerar Svarte och fortsätter vidare längs cykelvägen.

Det här är en smula enformigt måste ändå erkännas. För förutom några enstaka partier grusväg är det vandring längs asfalterad cykelväg som gäller i princip hela vägen. Havet på ena sidan och en ganska trafikerad väg på andra. 

Kilometer efter kilometer.

Vi stannar till vid fornlämningen Disas ting.

Enligt traditionen ska en gång ”Jungfru Disa” ha hållit ting på den här platsen. Vid utgrävningar här på 1920-talet tolkades fornlämningen som en grav från 500-400 e Kr, men en äldre tolkning gör gällande att det är en långdös, dvs en grav från ca 3300 f Kr.

Det här måste vara den bästa årstiden att vandra Sydkustleden. Gula rapsfält på andra sidan vägen. Träd som blommar och en vägren full av nyutslagna blommor.

Men lite sol och framför allt värme hade inte suttit fel känner vi. Framförallt eftersom dagens temperatur inte ens når över 10-graders strecket.

Men det regnar i alla fall inte som utlovats.

Vi vandrar snart in i Skurups kommun och en stund senare är vi framme vid Mossbystrand, etappens slutmål.

Vi slår oss ner vid ett av picknickborden bredvid Strandkökets uteservering och äter vår medhavda matsäck. På parkeringen hålls en bakluckeloppis, annars är det tomt på människor denna kyliga dag.

När vi fikat färdigt är det dags att vandra tillbaka till Ystad.

Vi blir hela tiden omkörda av gamla veteranbilar på väg mot Ystad. I kväll hålls nämligen den årliga cruiseingen, en tradition Ystadborna håller hårt på. Och trots att det är många timmar kvar tills det börjar har människor redan börjat slå upp sina bord vid vägkanten när vi åter vandrar in i Ystad.

Någon cruiseing eller raggarfest blir det inte för vår del. Vi nöjer oss med att ha sett alla fina gamla bilar passera förbi under dagen.

Dagens vandring slutar på 25,5 km och tar oss drygt 6 timmar.

Det är en fin omgivning, havet på ena sidan och blommande rapsfält på andra sidan, men vi kan ändå inte låta bli att tycka att det här är en av de tråkigaste etapperna vi vandrat längs Skåneleden.

Kanske beror det på vädret, kanske beror det på att denna etapp nästan uteslutande går på en asfalterad cykelväg bredvid en trafikerad väg.