Denna Kristi Himmelsfärdsdag vigs förstås åt vandring och eftersom vi längtar efter skogen beger vi oss till Hovdala naturområde utanför Hässleholm där det finns massor av fina vandringsleder att välja mellan.

Valet denna dag faller på den 22 km långa Höjdarnas Höjdarled, en led vi aldrig vandrat i sin helhet, men ändå merparten av under våra tidigare vandringar längs Skåneleden.

Höjdarnas Höjdarled består av två slingor; den östra slingan på 13 km och den västra slingan på 9 km.

Vi bestämmer oss för att börja med den östra. Den verkar innehålla fler backar och man ska ta det jobbigaste först anser vi.

När vi parkerar framför Hovdala slott strax innan klockan nio är det redan fullt av bilar på parkeringen.

Vi ger oss iväg upp på ängarna ovanför slottet där fåren har sitt sommarbete. Här stannar vi till vid ett inhägnat picknickbord och dukar fram frukost.

Vi fortsätter sen vidare mot Tormestorp.

Här lyckas vi med bedriften att missa ledens ljusblå markeringar, inte bara en utan två gånger. Hur det går till vet vi inte riktigt, men vi är snart tillbaka på leden igen. En igelkott i en trädgård fångar vårt intresse och vi måste förstås stanna till och titta lite närmare på detta numera ganska sällsynta djur.

Ett ilsket väsande visar att igelkotten inte alls uppskattar vårt närgångna sällskap så vi skyndar snabbt vidare in i den fina bokskogen.

Vid utsiktsplatsen Klinten stannar vi till för att titta på utsikten innan det bär nerför igen.

Dagen bjuder på både solsken och en temperatur runt 17 grader. Det kunde ha varit riktigt varmt och skönt om det inte hade varit för att det blåser riktigt friska vindar denna dag.

Men nu ska vi inte klaga på vädret. Det är en ovanligt vacker dag för att vara maj 2025.

Vi lämnar skogen och fortsätter vidare ut på en grusväg. Passerar gårdar, hagar och dikeskanter med färgglada blommor.

Efter ett par kilometer svänger vi in på en liten skogsstig som går alldeles intill Hovdalaån.

Det här är en riktigt vacker omgivning så när ett picknickbord dyker upp alldeles bredvid ån bestämmer vi oss för att det är dags för en fika. Vi får dela bord med ett annat sällskap, men det gör inte oss något. Vackra vyer ska man dela med sig av.

Vi fortsätter sen vidare mot det som fram till alldeles nyligen var Hammarmölledamm, men som nu bara består av en torrlagd sjöbotten.

På en informationsskylt läser vi att dammen torrlagts då den dömts ut av mark- och miljödomstolen och att det senare kommer att anläggas våtmarker här för att främja den biologiska mångfalden.

Snart är vi framme vid slottet igen. Första varvet av Höjdarnas Höjdarled är avklarat.

Det blir lite varm choklad och en bit hembakad sockerkaka på slottsgården innan det är dags att påbörja det andra och sista varvet.

Efter besök i både slottets kryddträdgård och orangeri fortsätter vi vidare längs grusvägen ner mot Finjasjön. Passerar en liten skog innan vi kommer fram till strandkanten.

Vi följer strandkanten ett tag innan vi vänder upp mot skogen igen.

Här går vi fel igen. Och igen. Hur det ens är möjligt att gå fel så många gånger är ett mysterium då det är en välmarkerad led och en välbekant omgivning för oss.

Vi stannar till en liten stund vid Trädhuset som denna dag ligger tyst och öde. Som alla andra gånger vi har varit här faktiskt. Kanske har Trädhuset stängt för gott? Vi slår oss ner vid ett picknickbord bredvid och äter upp resterna av sockerkakan innan vi fortsätter tillbaka ner mot slottet igen.

Hela slottsgården är full av människor som förbereder inför de kommande Medeltidsdagarna. Smycken, djurhorn och fårfällar packas upp bland stånden. Utsmyckade hästar och ryttare tränar inför Riksturneringen i paddocken bredvid. Det är en riktigt glad och festlig stämning på hela området.

Vi blir faktiskt lite sugna på att återkomma när Medeltidsdagarna startar i morgon och ta del av festligheterna. 

Dagens vandring slutar på 24 km och tar 8 timmar (inklusive ovanligt många och långa fikapauser).

Vi är tacksamma över ännu en fin vandring i en av våra favoritskogar. Och för första gången detta år fick vi också lite sommar- och semesterkänsla.

Kanske finns det hopp för sommaren 2025 ändå?