
Det är vår sista dag på Öland för denna gång och vi vill hinna med en sista vandring innan vi kör hemåt.
Valet faller på den knappt 6 km långa Kyrkhamnsleden ner till Ölands södra udde, den del som markerar slutet på världsarvet Södra Ölands odlingslandskap.
Vi väljer att börja vår vandring vid Ottenby Kungsgård. Här finns en liten parkering där vi som första bil parkerar denna dag. Vi ger oss sen iväg in på en grusväg genom gårdens hus och hagar

Snart kommer vi ut i det öppna landskapet.
Naturreservatet Ottenby är ett av de största naturreservaten i Kalmar län och hit kommer fågelskådare från när och fjärran för att spana efter sällsynta fågelarter. Några fåglar lägger vi inte märke till, men väl de blommande hagtornsbuskarna och de vidsträckta ängarna längs med havet.
Korna betar på betryggande avstånd, men en klunga får kikar nyfiket på oss när vi vandrar förbi.



Väderleksrapporten har lovat regn under dagen, men än så länge skiner solen på oss. Det är bara att tacka och ta emot. Vandra i fint väder är ju ändå att föredra, framförallt när det är sommar.
När vi kommer fram till Karl X Gustavs mur, den mur som byggdes på 1650-talet för att markerar gränsen för kungsgårdens mark, viker leden av från havet och vi fortsätter nu längs muren.




Vi passerar Kungstenarna, två stenar som rests för att markera gravar från järnåldern.

Vandringen fortsätter sen ner mot St Johannes kapellruin.
Kapellet var en betydelsefull plats på den tiden då Ottenby var ett viktigt fiskesamhälle. I dag finns inte mycket kvar av kapellet, men platsen har markerats med ett kors.

När vi når fram till Hahns fiskarestugor ser vi fyren Långe Jan framför oss.
Fyren är med sina 43 meter Sveriges högsta fyr och är byggd med stenarna från St Johannes kapell när det en gång raserades.


Snart är vi framme vid Ölands södra udde där leden slutar.
Här var vi för snart fem år sedan, när dottern precis flyttat till Kalmar. Då var det mitt i pandemin och fyren var stängd för besökare. I dag är fyren öppen, men även om vi är sugna på att gå de 193 trappstegen upp till toppen avstår vi från besöket.
Istället slår vi oss ner på kaféet bredvid, fikar och tittar på utsikten.




När vi fikat färdigt är det dags att vandra tillbaka till Ottenby.

När vi åter kommer fram till Kungsstenarna väljer vi att fortsätta längs den rödmarkerade Västra markslingan.
Den tar oss direkt ut på strandängarna.

Det dröjer inte länge innan vi hamnar mitt in ett stor flock med kor.
Och hur jag än försöker att hitta en alternativ väg för att undvika ett nära-ko-möte får jag till sist ge upp. Korna verkar dock inte bry sig så mycket om att jag korsar deras väg.

Leden passerar förbi Orminge rör, ett sjömärke av kalksten från år 1866.
Vi lämnar sen Västra markleden och fortsätter den sista biten längs Kyrkhamnsleden igen.

Snart är vi tillbaka vid Kungsgården igen. En riktigt fin vandring är över och det är dags att köra hemåt.
Dagens vandring slutar på 12 km och tar oss 3 1/2 timmar.