
I dag är det dags att vandra den andra etappen av Sydkustleden.
Det ska erkännas, vi har inte direkt längtat efter att få fortsätta vår vandring längs denna nytillkomna Skåneled. All asfaltsvandring under förra etappen gjorde att vi helt enkelt tappade sugen. För risken att även de resterande fyra etapperna går längs den där evighetslånga cykelvägen känns överhängande. Men jag hoppas vi har fel.
Så på det igen. Hela Skåneleden ska ju vandras. Det är bestämt sen länge.

Det är en gråmulen lördag vi kör till parkeringen vid Mossbystrand naturreservat.
Men även om inte solen skiner på oss denna dag är det varmt och skönt när vi ger oss iväg längs cykelvägen in mot Mossbystrand.

Det kan vara vi som är ouppmärksamma på de orangea ledmarkeringarna eller så är det bara sparsamt markerat. Vi låter det vara osagt, men ganska snart bestämmer vi oss för att ta en genväg ner mot stranden. Kanske finns ledmarkeringarna där?
Vi kommer inte att gå vilse. Leden följer havet hela vägen bort till Bingsmarken och nu vill vi vandra på annat än asfalt.

Visserligen är sanden ganska tung att vandra i, men vi är nöjda med vårt val att vandra längs stranden istället. En strand som gapar tom, trots att det är riktigt varmt och vi gissar att många har börjat sin semester nu.
Inte en endaste människa i sikte.

Efter ett tag dyker en ledmarkering upp på en bro. Alltså måste vi ju vara på leden ändå. Trots att vi inte sett några markeringar.
Leden tar oss upp på cykelbanan igen och vi kommer in i Abbekås.

Vi fortsätter ner till hamnen.
Inne på Bongska huset serveras fortfarande frukost. Det är visserligen med nöd och näppe vi hinner, klockan är nästan tio och vi har tre minuter på oss att fylla våra tallrikar innan frukosten stänger.
Men vi hinner och slår oss sen ner på den tomma uteplatsen för att äta och titta på alla människor. För här i hamnen är det faktiskt ganska gott om människor.


Efter en sådan överdådig frukost är det ju svårt att motivera en fortsatt vandring, men till sist tar vi oss samman och reser på oss. Dags att vandra vidare.
En grusväg tar oss förbi fina små hus, över en äng och sen befinner vi oss åter ute på cykelvägen. Igen. Men vi fick åtminstone ett par hundra meter med lite variation.





Kilometer efter kilometer med asfalt ligger framför oss.
Mogna sädesfält, blommande vallmo och ett fält med lila honungsört kommer vår väg. Vid honungsörtsfältet stannar vi till. Det känns nästan lite exotiskt. Som ett blommande lavendelfält.
AI talar om för oss att man odlar honungsört för att förbättra jorden efter skörd och för att gynna den biologiska mångfalden. En riktig bonus för Skåneledsvandraren som är ute efter vackra utsikter.
Ska man vandra denna etapp av Sydkustleden ska det vara på sommaren. Då är omgivningen som vackrast tycker vi.




Till sist svänger leden äntligen ner mot stranden igen.
Snart kommer vi fram till Bingsmarkens Camping, etappens slutmål, och det är dags att vända tillbaka.


Dagens vandring slutar på 22,5 km och tar oss nästan 6 timmar.
Sydkustleden har fortfarande inte lyckats charma oss. Det hjälper inte att den går längs havet eller att det är sommar och omgivningen visar upp sig från sin bästa sida. Sen vi lämnade Ystad har det mer eller mindre varit vandring längs cykelvägen hela tiden och att bara trampa asfalt är inget kul.
Vi hoppas de återstående etapperna bjuder på både bättre underlag och mer variation.