När vi spenderar ett par dagar i Moldavien, det land som anses vara Europas minst besökta, vill vi förstås passa på att se mer än huvudstaden Chișinău.

Vi bokar därför en utflykt till det arkeologiska området Orheiul Vechi knappt sex mil från Chișinău.

Utflykten bokas via Viator och kostar 1500 kr/person.

Vi blir upphämtade vid hotellet strax efter klockan nio. Det är vi och ukrainska Svetlana som denna dag ska ta oss an de kulturella sevärdheterna på den moldaviska landsbygden.

Medan vi tar oss igenom Chișinăus trafik förser vår guide oss med information om livet i Moldavien. Han nämner det stundande parlamentsvalet och förklarar att han förstås vill ge oss en rättvis och nyanserad bild av hur människorna i Moldavien ser på landets läge, att antingen närma sig väst eller öst.

Vi inser dock ganska snabbt vilken sida han tillhör. Ju längre dagen lider desto mindre lindar han in vad han själv tycker och tänker. Han vill gärna ha våra pengar, det gör han klart för oss. Men vårt sätt att leva är han inte imponerad av.

Vi börjar dagen vid det ortodoxa klosterkomplexet i byn Churchi.

Klostret grundades på 1770-talet, men stängdes ner under Sovjeteran och användes då som ett psykiatriskt sjukhus. Sedan år 2005 används åter området som ett kloster.

Innan vi går in på klosterområdet visar Svetlana oss hur man gör en reningsritual enligt den ortodoxa tron. Först en ordentlig handtvätt och så ett par rejäla klunkar av vattnet som avslutning.

Vi nöjer oss dock med handtvätten, är lite skeptiska till munsköljandet. Vi litar inte riktigt på den gamla byggnadens vattenkvalité.

Churchi klosterområdet består av fem kyrkor; varav sommarkyrkan Naşterea Domnului är den mest framträdanden med sina tinnar och torn.

Vi besöker kyrkorna och promenerar genom klosterträdgården medan vår guide berättar om byggnaderna vi passerar förbi.

Vi lämnar sen Curchi och åker vidare mot Orheiul Vechi, ett kultur- och naturreservat vid floden Răut.

Området är en arkeologisk plats som speglar århundraden av mänsklig bosättning, varav den största sevärdheten är grottklostret uthugget direkt ur kalkstensklipporna. Orheiul Vechis arkeologiska landskap nominerades till Unesco:s världsarvslista år 2007, men är ännu inte officiellt upptaget.

Vi inleder vårt besök vid en utkiksplats för att få oss en vy över dalen innan vi kör vidare mot byn Butuceni.

Här börjar vi med ett besök på det etnografiska museet där vi får ta del av det moldaviska livet från förr.

Guiden fyller godtyckligt i den information han tycker saknas och kryddar friskt med egna åsikter om hur vi i väst aldrig skulle kunna uthärda det moldaviska folkets liv, varken förr eller nu.

Vid det här laget har vi börjat tröttna på guidens utläggningar om hur kassa vi i väst är så vi lyssnar bara halvhjärtat på hans malande och passar på att smita iväg på egen hand när tillfälle ges.

Vi fortsätter upp till grottklostret från 1200-talet, uthugget av ortodoxa munkar.

Klostret är fortfarande i bruk, men i dag lever och verkar endast en ensam munk i klostret. Munken är på plats när vi anländer, men vill inte bli fotograferad vilket vi förstås respekterar.

Vi nöjer oss med att titta in i kyrkan och den ytterst spartanska sovsalen bestående av ett par celler uthuggna i sten.

Utanför klostret bjuds vi på en fin utsikt över floden Răut som slingrar sig genom landskapet.

Här stupar klipporna rakt ner och vår guide tar förstås tillfället i akt och berättar att här i Moldavien pysslar man inte med tramsigheter som räcken eller staket, sånt är bara för veklingarna i väst.

Vi fortsätter vidare över åsen. Besöker St Mary´s Church, en ortodox kyrka från början av 1900-talet, innan det bär ner mot Butuceni igen.

Det är dags att äta lunch och valet av restaurang faller denna dag på Eco Resort, en restaurang som visar sig bjuda på mer än god mat.

Här får vi kika in i restaurangens matkällare och se på när en kvinna tillreder olika inläggningar.

Vi äter sen fantastiskt god moldavisk mat och dricker hemmagjord kompott.

Ett sista stopp för att titta på utsikten över byn Trebujeni återstår innan det är dags att lämna landsbygden och bege oss tillbaka mot Chișinău.

Men innan dess ska vi besöka Mileștii Mici – världens största vinkällare.