Vi har haft vandringsuppehåll ett par helger, men i dag är det äntligen dags igen.
Det ser ut att bli perfekt väder för vandring. Sol och knappa 20 grader.
Simrishamn
Vi börjar vår vandring nere i fiskehamnen i Simrishamn och vandrar först en bit längs vägen innan vi kommer fram till Tobisvik.
Det blåser lite lätt, men det är varmt och soligt.
Tobisvik
Leden fortsätter sen på sandiga stigar längs havet. Det är en riktigt vacker sträcka med stora fält av rosa nyponrosor längs sidorna.
Vi kan inte låta bli att stanna var och varannan meter för att dra in den ljuvliga rosdoften.
Här är så vackert att vi tidigarelägger vår fikapaus på en av klipporna ovanför havet. Den här utsikten kan vi ju inte bara hasta förbi!
Vi fortsätter sen vår vandring längs havet. Passerar Vårhallen innan vi till slut vandrar in mot Baskemölla.
Baskemölla känns tomt och nästan lite öde. Här har vi egentligen planerat att handla glass på tillbakavägen, men det verkar vara ont om glasställen.
Kanske är vi för tidigt ute, men vi hade nog förväntat oss mer liv här faktiskt. Åtminstone att vi skulle få se någon annan levande varelse på vår vandring genom den lilla byn.
Vi vandrar vidare genom Tjörnedala strövområde och efter några kilometer kommer vi fram till Vik.
Tjörnedala Strövområde
Här är det slut på den fina vandringen, åtminstone en bit framöver. Nu blir det asfaltsvandring längs vägen genom Vik.
Vik
Som tur är svänger snart leden in mot åkrarna på andra sidan vägen.
Hela etappen ner mot Kivik är totalt 21 km och eftersom vi måste vandra samma väg tillbaka har vi redan bestämt oss för att vända i Rörum.
Den där glassen som inte verkar finnas i Baskemölla tänker vi nu inhandla i Rörum i stället. Kanske till och med ett kafébesök eller liknande?
Men inte heller här får vi napp. Något kafé verkar inte finnas i Rörum, inte heller någon kiosk. Åtminstone inte i närheten av vandringsleden.
Det är bara att vända tillbaka mot Simrishamn.
Det är aldrig roligt att vandra tillbaka samma väg som vi nyss vandrat. Benen känns med en gång väldigt trötta och fast vandringsleden är omgiven av riktigt vackra vyer är det med lättnad vi till sist vandrar in mot den väntande bilen i Simrishamn.
Och här finns äntligen chans att köpa den där efterlängtade glassen!
Dagens totala vandring slutar på 25 km och tar oss 6 ½ timme.
En vecka senare
Det dags att vandra färdigt etappen och i dag vi har lyckats få med oss både hund och samtliga tre barn.
Vi inser ju att det inte är själva vandringen som lockar utan mer det utlovade besöket på Café Annorlunda efteråt, men vi är nöjda över sällskapet ändå.
Eftersom vi inte hittar en lämplig parkeringsplats i Rörum bestämmer vi oss för att vandra sträckan från fel håll, dvs från Kivik till Rörum. Men eftersom vi ändå ska vandra samma väg tillbaka spelar det inte så stor roll.
Vi börjar således vår vandring i Kivik och drygt två timmar senare är vi framme vid platsen i Rörum där vi avslutade förra veckans vandring.
Rörum
Från Rörum går vandringsleden ett par kilometer längs en asfalterad väg bort mot Stenshuvuds Nationalpark och Knäbäckshusen.
Det är en riktigt vacker sommardag. Solen lyser och det är nästan 25 grader varmt.
Om det är för att det är en så fin dag – förmodligen en första semesterdag för många – vet vi inte, men vägen är i alla fall otroligt vältrafikerad och vi blir hela tiden omkörda av bilar i allför höga hastigheter.
Det är dock inget fel på omgivningen. Leden kantas av böljande sädesfält och vallmo.
Hade det inte varit för alla bilar som sveper förbi oss i en strid ström hade sträckan varit riktigt trevlig att vandra, trots all asfalt.
Lättnaden är därför stor när vi lämnar den trafikerade vägen och vandringsleden svänger in mot skogen och Stenshuvud Nationalpark.
Här vandrar vi en bit längs en liten å innan leden tar oss vidare genom en beteshage och in mot skogen.
Vi kommer snart fram till Stenshuvud och Naturum. Här var det nästan tomt på människor när vi passerade i morse, nu är det fullt på både parkering och vid picknickborden.
Men vi konstaterar att nu har i alla fall kiosken öppnat. Till allas lycka.
Vi köper förstås varsin glass i kiosken.
Sen fyller vi upp våra vattenflaskor och hunden dricker sig otörstig innan vi fortsätter vår vandring upp mot utkikspunkten.
Vi är inte riktigt vana vid att trängas med andra vandrare längs leden. Men här i Stenshuvud är det riktigt mycket människor, nästan för mycket tycker vi.
Inte förrän vi når Hällevik börjar det tunnas ut en aning.
Nu blir det återigen asfaltsvandring hela vägen tillbaka mot Kivik.
Även här är vägen hårt trafikerad av bilar på väg mot Kiviks Musteri och det känns varken säkert eller trevligt att vandra denna väg. Denna sträcka passar nog bättre att vandra någon annan årstid än just sommaren tror vi. Om man inte vill trängas med människor och bilar vill säga.
Nä, det här är nog faktiskt den sämsta sträckan så här långt, även om första halvan av etappen är riktigt vacker.
Dagens totala vandring slutar på 19 km och tar oss 5 timmar.
Pingback: Stenshuvuds Nationalpark – tre toppar och en strand – Vår brokiga värld