Det är alltid kul att prova på lite annorlunda och unika boenden, framförallt om de dessutom inte kostar en hel förmögenhet. Så när vi denna helg befinner oss i Karlskrona för att fira sonens födelsedag passar vi på att boka in oss en natt i en cell på Kronohäktet.

Men innan vi checkar in i vår cell passar vi på att göra lite sightseeing i staden. För trots att sonen nu har bott här i nästan två år har det inte blivit mycket av den varan för vår del.

Först ut är ett besök på Dragsö. Den kända vyn över de röda kolonistugorna på Brändaholm har vi inte sett tidigare så det måste vi förstås bocka av på vår Karlskronalista.

Brändaholm

Förväntningarna är höga, men vyn över kolonistugorna väcker ingen större entusiasm hos oss. Om det är det gråmulna vädret, bristen på grönska eller om vi bara är svåra att imponera på vet vi inte. Vi hade nog väntat oss något mer. Något unikt. Något än mer pittoreskt.

Vi åker tillbaka till Trossö. Hittar en parkering nära Bastion Aurora och ger oss i väg till Stortorget. Sonen har önskat ett besök på Glassiären och vi är inte svårövertalade trots att det egentligen är alldeles för kallt för glass denna soliga, men ack så kalla, vårdag.

Glass i stora lass landar i hembakade strutar. Vi sätter oss vid ett av borden på uteserveringen och hugger in. När glassen är uppäten tar vi en promenad genom staden och tittar på lite sevärdheter.

När sonen sen är avlämnad för fortsatt firande på egen hand är det dags för oss att checka in på häktet.

Receptionen är stängd, men vi hittar nyckel och dörrkod i en liten box utanför dörren. Vi verkar inte vara så många som ska husera här i natt, men minst en annan gäst ser vi åtminstone till.

Kronohäktet byggdes år 1910-11 och användes fram till mitten av 1960-talet som ett militärhäkte för vapenvägrande militärer och militärer som misskött sig. Häktet ligger på Stumholmen, ett tidigare militärt område som först på 1990-talet öppnade upp för allmänheten.

I dag ingår byggnaden som en del av världsarvet Örlogstaden Karlskorna.

Inuti är det ljust och fräscht. Häktet har renoverats, men golvet, den stora trappan och de tunga celldörrarna är av original.

Vi ska tillbringa natten i en soldatcell. Cellen är inte stor, men rymmer det vi behöver. Sköna sängar, ett litet skrivbord och ett fönster försett med galler förstås. Precis som på den tiden då det bodde fångar här.

Men vi slipper förstås lämna in madrassen klockan 6 på morgonen, något de intagna fick göra varje morgon för förhindra att de vilade under dagen.

Vår cell

Vi sover gott i vår lilla cell och vaknar pigga och utvilade redan vid 7-tiden. Gör oss lite frukost i det fina gemensamma köket innan det är dags att packa ihop och checka ut.

Innan vi kör hemåt går vi en liten promenad runt häktet.

Utsikt från vakttornet

Marinmuseet

Slup- och barkasskjulet

Vi är mycket nöjda med vår natt i finkan och kan absolut tänka oss fler besök i framtiden.

Som gäst på Kronohäktet då alltså. Inte den äkta upplevelsen.