I dag är det dags att fortsätta vår vandring längs Blekingeleden.

Det är en lång etapp som väntar i dag, framför allt som vi ska vandra etappen fram och tillbaka. Etappen är 14,2 km enligt Blekingeledens hemsida, 15 km enligt skyltarna i Långasjönäs där etappen börjar.

Det ser med andra ord ut som årets första tremilare kan bli verklighet denna lördag.

Klockan är strax efter åtta när vi rullar in på parkeringen vid Långasjönäs Camping och Stugby. Även om vi är den enda bilen på parkeringen denna morgon ser det ut att vara lite mer liv och rörelse runt stugbyn till skillnad mot när vi var här i våras.

Vi går ner till sjön för att duka upp lite frukost.

Det blåser och solen lyser ännu med sin frånvaro. Det är kallt och jag önskar att jag tagit med en jacka. Men väderleksprognosen har lovat sol och dryga 20 grader senare under dagen så jag hoppas jag tinar upp vartefter.

När frukosten är uppäten är det dags att sätta igång med vandringen. Vi har ingen tid att spilla, det är lång väg att färdas i dag.

Den första kilometern går längs Långasjön bort till ruinen av det som en gång var Långasjönäs gamla pappersbruk från 1700-talet.

Informationsskylten berättar för oss att man här tillverkade papper med linnelump som råvara och att bruket var igång ända tills det brann ner år 1919.

Vi fortsätter vidare. Grusvägar varvas med landsvägsvandring. Det är en enkel vandring även om det bär lätt uppför på sina ställen.

I skogen har alla träd nu slagit ut och längs vägkanten blommar både lupiner och akleja för fullt. Fåglarna kvittrar, göken gal och på grusvägen framför mig får jag stanna till för att låta en kopparorm passera.

Så länge den är det enda ormlika jag stöter på är jag nöjd. Det är därför hunden fått stanna hemma i dag. För att unvika ett eventuellt huggormsbett i nosen.

Leden går till största del inne i skogen. Precis vad jag önskar och behöver i dag. Naturupplevelserna har varit ovanligt få denna vår och det märks på min energi.

I dag vandrar jag ensam. Mitt sällskap har vandrat i förväg.

Efter ett par kilometer leder en bro mig över Gamslebäcken och dess stenlagda kanaler.

Leden fortsätter sen längs både grusväg och en ovanligt trafikerad landsväg. Ett och annat hus passeras längs vägen, men några människor ser jag inte till.

Vi har faktiskt inte stött på några andra vandrare alls under våra snart sju etapper längs Blekingeleden när jag tänker efter. Vilket är lite märkligt för det är en riktigt vacker miljö vi nu vandrar oss igenom.

Det är inte för inte som Blekinge kallas för Sveriges trädgård.

Nu har solen kommit fram och det börjar bli riktigt varmt. Nu är jag glad att jag inte har en tjock jacka att släpa på.

Jag är törstig. Min knappa liter vatten är snart slut. Det borde jag tänkt på, att jag ska vandra samma väg tillbaka. Ytterligare en och en halv mil. Och ingenstans ser det ut att gå att fylla på vattenflaskan.

Den sista kilometern går längs en smal stig inne i lövskogen, omgiven av stora klippblock.

Mitt sällskap väntar i vindskyddet i Persgärde.

Inne i ett hörn hittar jag till min stora lycka en back med både vatten och läsk. Det är bara att ta för sig och swisha. Det kunde verkligen inte ha kommit lägligare en dag som denna. Det blir både en flaska vatten och en burk Trocadero.

Nu ska jag nog klara mig hela vägen tillbaka till Långasjönäs.

Vi äter vår medhavda sallad och samlar kraft inför vandringen tillbaka.

Vi gör sällskap tillbaka och snart är vi vid bilen igen. Årets första tremilare är ett faktum. Det känns riktigt bra.

Om en dryg månad väntar en tuff flerdagarsvandring i Alperna så det gäller att toppa vandringsformen.

Dagens vandring slutar på 31,5 km och tar oss 8 1/2 timme.

En riktigt fin vandring, framför allt en försommardag som denna. Det här är en omgivning vi definitivt kommer att komma tillbaka till.