Blekingeleden etapp 9, Järnavik – Ronneby Brunn

Vi fortsätter vår vandring längs Blekingeleden och i dag är det dags att påbörja etapp 9. En etapp vi får dela upp då den är för lång för att vandra fram och tillbaka i ett svep.

Väderprognosen lovar regn hela dagen vilket gör att vi tvekar en stund om vi verkligen ska ge oss iväg. Till slut bestämmer vi oss ändå för att ge det en chans. Skogen och frisk luft kallar så det får helt enkelt bli som det blir med vädret.

Vi parkerar vid Järnavik Camping och ger oss sen iväg längs leden. Det bär direkt uppför till en utkiksplats över Järnaviken innan leden fortsätter vidare in i skogen.

Utsikt över Järnaviken

Det är en varierad omgivning vi vandrar genom där grusvägar och skogsstigar avlöser varandra.

Snart tittar solen fram och det är dags och skala av den långärmade tröjan. Regnkläderna får ligga kvar i ryggsäcken då det inte verkar bli något av det utlovade regnet, vilket vi förstås tackar och bockar för.

Det är ju aldrig roligt att vandra i regn.

Efter ett par timmar slår vi oss ner och fikar bredvid den långa stenmuren som nu kantat leden ett par kilometer.

Än har vi inte ens vandrat en mil så ett par kilometer till vill vi vandra innan vi sätter stopp för dagens vandring. Efter fikat fortsätter vi därför vidare längs grusvägen.

Det är en enkel vandring, men trots det känns kroppen tung och seg.

Jag känner mig helt enkelt inte helt på topp, så när en avspärrning tvärsöver grusvägen sätter stopp för oss och vi inte hittar några ledmarkeringar längs stigen bredvid bestämmer vi oss för vända och vandra tillbaka mot Järnavik.

Det blir en tallrik mat och kopp kaffe när vi kommer tillbaka till Järnavik Havskrog. Omgivningar som dessa ska man passa på att njuta lite extra av.

Dagens vandring slutar på knappt 21 km och tar oss 5 ½ timme.

En vecka senare

I dag är det dags att avsluta etappen vi påbörjade förra veckan.

Även denna lördag utlovas det regn och dessutom storm, men vi gör som förra veckan. Packar ner regnkläderna och hoppas att vi slipper packa upp dem.

Denna dag parkerar vi vid Ronneby Brunn. Vi börjar således dagens vandring från ”fel” håll.

Dagens etapp är inte tänkt att bli så lång, vi räknar med strax över två mil.

Avspärrningen längs grusvägen är nu borta, vilket gör att vi inte riktigt känner igen var vi avslutade förra veckan. När vi efter en stund kommer fram till förra veckans fikaplats inser vi att vi har gått för långt – minst ett par kilometer extra.

Vi vänder om. Nu är det äntligen dags att vandra etappen från rätt håll.

När vi kommer fram till Runamo stannar vi till och äter vår medhavda matsäck.

Informationsskyltar berättar att man under över 600 år lockades hit i tron om att det fanns hällristningar i berget. Det konstaterades dock senare att dessa ”ristningar” är naturliga sprickor, så kallade diabasgångar.

Över de så kallade hällristningarna passerade på 1600-talet en gammal vägförbindelse mellan öst och väst i Blekinge som kallades för Kongslijden.

Inga hällristningar, bara naturliga diabasgångar

Vi fortsätter sen vidare över släta bergshällar omgivna av vitmossa och längs skogstigar förbi mossklädda skogar.

Det här är den vackraste delen av etappen tycker vi.

Vi har tur även denna dag, något regn bjuds vi inte på, även om de grå molnen envist biter sig fast. Inte heller känner vi av någon storm.

Det ligger däremot en känsla av höst i luften. Löven på vissa träd har redan börjat att skifta färg och de senaste veckornas regn har nu lockat fram svampar i alla färger och former.

En dryg mil senare vandrar vi åter in i Ronneby Brunnspark.

Parken grundades på 1700-talet och var fram till år 1939 en av Sveriges mest kända kurorter. I dag är parken ett skyddat kulturområde och flera av de gamla historiska villorna finns fortfarande kvar.

Dagens vandring slutar på knappt 26 km och tar oss 6 ½ timme.

Vi köper med oss ett par bakelser från anrika Café Mandeltårtan- de dyraste bakverk vi någonsin inhandlat – och styr sen kosan vidare till Karlskrona där vi fikar och hämtar upp gammelhunden som tillbringat dagen hos sonen.

 

Lämna ett svar