Efter frukost i självhushållningsköket bär det iväg med bilen till dagens första utflykt; Mistico Arenal Hanging Bridges Park. Här ska vi gå på hängbroar i och ovanför regnskogen, närmare bestämt 22 stycken.

Parken ligger några mil utanför La Fortuna och vi kör rakt på. Den har precis öppnat när vi anländer och det har redan hunnit samlas en hel del människor.

Vi betalar 84 $ i inträde för hela familjen.

Egentligen vill vi ha en egen guide, men antingen finns det inte att boka eller är de redan uppbokade, för det är gå i grupp som gäller. Vi vill inte gå i grupp, utan bestämmer oss för att gå på egen hand.

Vi får slottid klockan 8.20. Än är det några minuter kvar. Det är då följande går upp för oss:

Upptäckt nr 1: Sönerna har sandaler på fötterna. De ska vandra i regnskog! Visserligen på ordentliga stigar, men som sagt, i regnskog. Och nej, deras föräldrar har inte kollat så noga vad de har på fötterna. Vi pratar tonåringar. De borde begripa bättre!

Upptäckt nr 2: Kamerabatteriet till ena systemkameran sitter kvar i batteriladdaren hemma på vandrarhemmet. Tur att vi har två kameror. Det blir till att plocka i och ur batteriet och skifta mellan kamerorna. Hellre det än att byta objektiv.

Så blir det äntligen vår tur. På sekunden släpps vi iväg till den lilla vandringsledens början.

Här får vi börja med att skriva upp oss på en lista, att vi intygar att vi inte kommer stämma parken om något händer med sönernas sandalklädda fötter. Visserligen är våra namn långt i från de enda på listan. Men ändå.

Vi börjar med en avstickare till den lilla trädgården. Njuter av växter, färgglada blommor och ett litet vattenfall innan vi går vidare in i skogen.

Vi inser snart att vi inte behöver någon guide. Det går utmärkt att vandra på egen hand. Och stanna om och när vi ser en grupp stå och peka och titta upp i något träd.

Sandalgänget!

Varje hängbro har ett eget namn och vi passerar broar som Tarantula Bridge, Fer-de-Lance Bridge och Pilon Tree Bridge.

Vi tillbringar tre fantastiska timmar ute i regnskogen.

Vi ser några enstaka fåglar och ett gäng bladskärarmyror. Men så plötsligt vid sista hängbron händer det. En rejäl skock spindelapor kommer plötsligt farande genom träden. De hoppar från träd till träd och vi är många människor som fascinerat följer deras väg. Verkligen många människor! Men det är bara två som får apbajs på sina kläder. Jag och sonen. Och vi står inte ens bredvid varandra.

Det känns förstås inte helt fräscht så vi skyndar oss tillbaka för att tvätta av oss lite. Vi är borta max en minut. När vi kommer ut igen är himlen mörk, det stormar och regnet fullkomligt öser ner.

Men eftersom vi nu är klara med vandringen gör det inte så mycket. Vi äter världens godaste lunch på parkens restaurang innan det är dags att ta i tu med dagens nästa punkt; vandring vid vulkanen Arenal.

Men först måste vi nog köra tillbaka till vandrarhemmet och hämta ordentliga skor till pojkarna och ett kamerabatteri.