Egentligen är jag alldeles säker på att något har blivit fel. För på bokningsbekräftelsen står det att vi är inbokade på midnattsturen. Och jag är helt säker på att jag bokat in oss på förmiddagsturen.

Båten avgår klockan 10 pm nere i hamnen i Ilulissat och vi beräknas vara tillbaka igen klockan 12 am. Sen kväll alltså.

Kanske har de skrivit fel? Kanske har de lite svårt att skilja på det här med pm och am? Men ett telefonsamtal till Ilulissat Adventures bekräftar att vi är inbokade på midnattsturen.

Nu spelar det egentligen ingen roll för vår del eftersom det är midnattssol på Grönland.

Vi är på plats nere i hamnen i god tid. Nästan en hel timme innan vi ska samlas.

Det är full fart nere i hamnen trots att det är sen kväll. Fiskare som kommer in med sina båtar och fiskare som förbereder betet för kvällens fiske.

Men det finns inga andra turister här än vi. Och när klockan börjar närma sig 22 är det fortfarande bara vi som står där vid kajkanten. Det känns inget vidare.

Vi ringer till agenturen som svarar direkt trots den sena kvällen.

Jodå, de står på andra sidan hamnen och hämtar upp de andra deltagarna. Det visar sig att vi har råkat få den gamla upphämtningsplatsen på vår bokningsbekräftelse, men de kommer snart och hämtar oss.

Vi kan äntligen pusta ut. Vår efterlängtade båtfärd i isfjorden kommer att bli av i kväll. Isfjorden som år 2004 utsågs till ett av UNESCO:s världsarv.

Eftersom vi är siste man i båten får vi sitta längst fram i fören. Vilket ska visa sig vara på första parkett.

Vi lämnar hamnen och fortsätter längs Ilulissat vidare ut i fjorden.

Ilulissat som betyder isberg på grönländska. Och det är lätt att förstå hur orten kan ha fått det namnet. Isfjorden vi nu närmar oss är nämligen full av isberg från den närliggande glaciären Kangia som dagligen trycker ut flera ton is i fjorden.

Hela båtfärden är en enda stor mäktig upplevelse av vackar vyer.

Isberg i alla färger och former korsar vår väg.

Vi inleder båtfärden i strålande midnattssol och avslutar med en himmel full av vackra moln.

Vi är glada över att det inte blev någon förmiddagstur.

Efter en timme stannar vi till mitt ute i bukten. Vi serveras varm saft och medan vi dricker den sitter vi alldeles stilla i båten och lyssnar på isens knakande och knäppande.

Det här är en naturupplevelse utöver det vanliga. Det finns helt enkelt inga ord som rättvist kan beskriva upplevelsen vi just nu är med om.

Det är kallt och fingrar och tår är alldeles stelfrusna, men det gör inget. Vi skulle kunna stanna här hela natten.

Vi vänder tillbaka. En större fiskebåt får agera isbrytare framför oss.

När vi närmar oss land ropar plötsligt vår guide till:

– Whale!

Och mycket riktigt ser vi en kaskad av vatten spruta upp i luften framför oss med ett ljudligt frustande. En stjärtfena som piskar till vattenytan och sen försvinner den ner i djupet igen.

Båten stannar till och vi sitter alla knäpptysta. Väntar på att valen ska dyka upp igen.

Det gör den. Ett par hundra meter bort.

Båten sätter fart efter den. Vi hinner få oss ytterligare en skymt, en sista piskande stjärtfena innan vi tvingas vända tillbaka mot hamnen igen. Det är midnatt och våra två timmar bland isbergen är över.

Zion´s Church, Ilulissat

Vi blir avlämnade på andra sidan hamnen. Klockan är över midnatt och det är fortfarande ljust ute när vi promenerar tillbaka till vårt pensionat.