Vatikanstaten

Inget besök i Rom är komplett utan ett besök i världens minsta land, Vatikanstaten. Så tänker i alla fall vi under vårt besök i Rom och planerar in en dag i denna lilla mikrostat.

Det lilla landet är sedan 1984 med på UNESCO:s världsarvslista.

Vi tar tunnelbanan till stationen Ottaviano.

Väl där följer vi strömmen av människor på väg mot Petersplatsen. Det är ovanligt många poliser och polisbilar som möter oss på gatan och vi börjar undra om det har hänt något.

Det blir bara ett snabbt besök på Petersplatsen innan vi ger oss iväg mot Vatikanmuseerna. Petersplatsen och Peterskyrkan lämnar vi till senare i eftermiddag.

Vi har köpt biljetter till Vatikanmuseerna hemma i Sverige, något vi är väldigt tacksamma för när vi ser den långa kön ringla sig ända bort från Petersplatsen.

Det blir ändå lite köande innan vi kommer in.

Ingen av oss är speciellt konstintresserad. Det enda vi vet om Vatikanmuseerna är att Michelangelos kända målning Yttersta domen finns i det Sixtinska kapellet och det är väl egentligen den stora anledningen till att vi är här. För att kunna bocka av denna från måste-se-innan-vi-dör-listan.

Väl inne i Vatikanmuseerna följer vi därför skyltarna mot Sixtinska kapellet och på vägen dit går vi genom konstgalleriorna i den del som kallas Pius Clementine museum.

Vi har nog tänkt att vi i ganska rask takt ska passera dessa konstgallerior utan att titta så väldigt mycket närmare på vad som finns, men faktum är att vi blir stående långa stunder i de olika rummen.

Takmålningarna är riktigt imponerande.

Även de kända takmålningarna i Sixtinska kapellet fascinerar oss. Här är det dock mer uppstyrt. Vi får gå in i grupp, stanna en begränsad tid och att fotografera är strängt förbjudet.

Det tar oss faktiskt över en timme innan vi tar en paus i det lilla kafét för att avnjuta resans första cappuchino. Den anländer i en plastmugg och smakar därefter.

Vi går vidare ut i den lilla trädgården utanför museerna. Solen strålar och det är riktigt varmt ute. En försmak av sommaren som komma skall och vi njuter av värmen.

Vi fortsätter sen genom de andra museerna och vandrar nerför den vackra spiraltrappan innan vi känner oss klara med besöket.

Totalt får faktiskt Vatikanmuseerna nästan tre timmar av oss. Vem hade kunnat tro det?

Petersplatsen

När vi kommer tillbaka till Petersplatsen är det fullt av människor. Peterskyrkan visar sig i dag vara stängd för besökare och det finns poliser i varenda hörna. Något är ju på gång, helt klart. Men vad?

Vi sällar oss till skaran av människor framför Peterskyrkan. Frågar till sist en man bredvid om vad som är på gång. Och mycket riktigt är det påven som är på intåg. Han ska välsigna Italiens poliskår, carabinieri, som tydligen fyller 200 år i dag.

Det här känns ju onekligen lite spännande.

Vi har väl ingen större relation till varken påven eller den romersk-katolska kyrkan, men vi kan ändå inte låta bli att ryckas med av den glädje och upprymdhet som råder hos alla de människor som samlats på platsen för att få en skymt av påven.

Peterskyrkan

Så kommer han till sist åkandes i sin lilla vagn. Ler och vinkar åt folket. Han åker ett par varv i folkhavet innan det är dags för honom att ta plats på scenen framför kyrkan.

High five!

Vi stannar en stund, men eftersom vi varken förstår eller ens har något intresse av det som sägs lämnar vi Vatikanen och går vidare.