Ett besök på Färöarna har länge legat på vår önskelista. Tanken från början är egentligen att åka dit ett par dagar över påsk, men efter noga övervägande väljer vi att boka en resa under sommaren i stället. Detta främst av två skäl:

1. Ryktet säger att det ofta är dåligt väder = turbulens under vintermånaderna. Det vill vi (jag) till varje pris undvika. Så vi tänker att oddsen för fint väder är något högre under sommaren.

2. Mykines! Denna gröna sköna ö full av lunnefåglar går bara att besöka under sommaren. Och det är självklart att vi måste dit och pricka av på bucket-listan.

Inflygning över Leitisvatn

Dag 1: Vágar

Vi flyger tidigt på morgonen från Köpenhamn med Färöarnas eget flygbolag Atlantic Airways. Flygresan tar drygt två timmar och vi landar lugnt och säkert på den extremt korta landningsbanan på ön Vágar.

Vi hämtar ut vår hyrbil och styr kosan mot byn Miðvágur. Här har vi bokat in oss fem nätter på Lisa Guesthouse.

Lisa Guesthouse

Det blir några timmars vila innan vi sätter oss i bilen för att utforska Vágar.

Gasadálur

Vi hinner inte köra många kilometer innan vi känner att Färöarna är en plats helt i vår smak. Mjuka gröna berg, massor av vattenfall längs vägkanten och så riktigt frisk och klar luft. Det här gillar vi.

Vi kör så långt vägen når. Målet är byn Gásadalur och vattenfallet Múlafossur.

Gásadalur var tidigare en av Färöarnas mest isolerade byar. År 2006 färdigställdes den tunnel som nu möjliggör biltrafik in till byn. Innan dess gick byn endast att nå via helikopter eller till fots över bergen – en vandring vi planerar att göra lite senare under resan.

Gásadalur

Vi parkerar bilen på den lilla parkeringsplatsen uppe i byn och beger oss sen till fots ner mot vattenfallet. Det regnar lätt och de omgivande bergen är insvepta i en tät dimma.

Múlafossur

Vi går en liten promenad innan vi kör tillbaka mot Miðvágur och grannbyn Sandavágur,

Här tittar vi på den vackra kyrkan och följer sen vägen en bit upp mot klippan  Trøllkonufingur. Egentligen vill vi göra en vandring ut till klippan, men dagens tidiga uppstigning gör att vi inte riktigt orkar med någon vandring i dag. Det får bli en annan dag.

Sandavágur

Vi kör i stället tillbaka till Miðvágur, handlar mat på närliggande Bonus och gör sen en tidig kväll.

Dag 2: Mykines

Regnet hänger i luften när vi kör mot byn Sørvágur. Härifrån ska vi ta båten ut till ön Mykines.

Läs mer om besöket här: Mykines

Gröna sköna Mykines!

Dag 3: Viðoy

I dag är planen att utforska några fler av Färöarnas 18 öar.

Målet för dagen är en av öarna längst bort, Viðoy, men för att komma dit måste vi först passera de lite större öarna Streymoy, Eysturoy och Borðoy. De två första öarna kommer vi dock att spara för lite mer noggrant utforskande under morgondagen.

Vi lämnar ön Vágar genom en lång tunnel, Vágatunnilin. Det kostar 100 danska kronor att köra genom tunneln (tur och retur), en avgift som hyrbilsfirman reglerar i efterhand. Vi behöver alltså inte bry oss om kostnaden just nu utan det är bara att köra igenom.

På andra sidan tunneln väntar Färöarnas största ö, Streymoy.

Det är ren njutning att köra på de färöiska vägarna. Gröna berg som reser sig längs sidorna och små vattenfall som möter oss här och där längs vägkanten.

Det regnar och är sol om vartannat.

Kollafjørður

Vi passerar ön Eysturoy och tar oss sen via ännu en tunnel under vattnet över till nästa ö, Borðoy.

Här kör vi vidare mot Klaksvík, Färöarnas näst största stad.

Klaksvík

Det var egentligen här vi skulle ha bott under vår tid på Färöarna. Men ett par veckor innan avresa fick vi helt plötsligt ett meddelande om att boendet hade avbokats utan någon förklaring. Något vi inte var helt nöjda med då.

Men när vi nu kör genom staden är vi faktiskt tacksamma över att det blev som det blev. Här verkar inte vara så roligt att bo.

Det blir två varv genom staden eftersom vi förstås kör fel första varvet.

Hvannasund, Viðoy

Vi lämnar Klaksvik och kör vidare. En stenbro leder oss över till dagens slutdestination och sista ö, Viðoy.

Viðoy

När vi kommer över på ön fortsätter vi mot den lilla byn Viðareiði.

Viðareiði

Innan vi kör in i byn är vi tvungna att stanna en stund och titta på utsikten. Den är riktigt riktigt vacker!

Avstånden mellan öarna är inte långa. När vi parkerar vid kyrkan i Viðareiði har vi bara kört knappt 10 mil från det att vi lämnade vårt pensionat.

Vi går ner till klipporna nedanför kyrkan. Picknickar på vår medhavda lunch och tittar på utsikten. Det finns sämre sätt att spendera en dag. Men knappast ett bättre.

Det är svårt att slita sig för att köra tillbaka. Här hade vi kunnat sitta hela dagen, dricka kaffe och titta på vågorna som slår in över klipporna.

Vi väljer en annan väg tillbaka till Borðoy. Det gör att vi i princip har kört runt hela Viðoy när vi lämnar ön.

Det blir ännu ett varv i Klaksvik innan vi kör över till Eysturoy igen.

Även om vi tänker besöka ön lite närmare i morgon bestämmer vi oss för att nu fortsätta ner mot sydspetsen och byn Æðuvík.

Det blir både fika och en promenad längs klipporna innan vi sätter oss i bilen igen.

Æðuvík

Vi stannar även till i Tórshavn på tillbakavägen.

Det har hunnit bli kväll när vi kommer tillbaka till Midvágur och vårt pensionat. Nu blir det matlagning och lägenhetshäng för hela slanten resten av kvällen.

Dagens körning

Dag 4: Streymoy och Eysturoy

Vi tar lite sovmorgon, det är ju ändå semester.

I dag står öarna Streymoy och Eysturoy på dagordningen och framför allt de tre byarna Tjørnuvík, Gjógv och Saksun.

Tanken är att börja med byn Tjørnuvík.

Men när vi kört ett tag upptäcker vi att vi i stället börjar närma oss Tórshavn, det vill säga att vi kör åt rakt motsatt håll mot vårt tilltänkta mål. Hur det har gått till vet vi inte riktigt, men någonstans har vi förstås missat att svänga av (nej, vi har ingen gps, vi tycker inte att det behövs här).

Nu gör felkörningen oss ingenting, snarare tvärtom. Vi har nämligen grämt oss en smula över gårdagens oentusiastiska besök i Tórshavn. Nu har vi ju en chans att ta revansch.

Läs mer om Tórshavn här: Tórshavn

När Tórshavn-besöket är avklarat kör vi vidare längs den enfiliga vägen ut mot Tjørnuvík.

Tjørnuvík

Även om vägen ner till byn är ganska vältrafikerad och vi dessutom anländer samtidigt som en stor turistbuss, är stranden i det närmaste öde.

Tjørnuvík

Tjørnuvík är en väldigt vacker plats, omgiven av berg i olika gröna nyanser, små vattenfall och så förstås den lilla stranden med utsikt över havet och de kända klipporna Risin och Kellingin:

Enligt legenden kom Risin och Kellingin – en isländsk jätte och hans fru, en häxa – till Färöarna för att stjäla öarna och ta med dem tillbaka till Island. För att lyckas med detta bestämde de sig för att knyta ett rep runt det närliggande berget Eiðiskollur och dra öarna till sig. De var så upptagna med detta arbete att de inte märkte solens första strålar som letade sig upp över horisonten. Eftersom jättarna inte tålde dagsljus blev de i stället förvandlade till sten.

Risin och Kellingin

Vi går en runda längs stranden innan vi kör vidare.

På vägen tillbaka stannar vi till vid Fossá, ett av Färöarnas största vattenfall. Det blir en promenad upp till vattenfallet innan vi återigen sätter oss i bilen och kör vidare mot Eysturoy och Gjógv.

Fossá

Det finns två olika vägar att köra för att komma till Gjógv. Vi väljer den väg som är klassad som särskilt vacker på vägen dit. Och vacker är den!

Även här är det körning på enfilig väg som gäller, men som tur är är det sparsamt med trafik och gott om små ställen längs vägkanten att stanna och släppa förbi eventuella bilar.

Gjógv

Vi parkerar i byn och sätter sen av mot klipporna nere i den lilla naturhamnen.

Gjógv

Nere på klipporna äter vi vår medhavda lunch och dricker kaffe ur Skyrburkar eftersom vi glömt packa med oss kaffemuggar. Men det funkar alldeles utmärkt det med.

Även detta är ett ställe som vi har svårt att slita oss ifrån. Till sist är det ändå dags att klättra uppför klipporna och efter en promenad genom byn sätta oss i bilen och köra vidare.

Vi väljer den andra vägen tillbaka till Streymoy. Den är minst lika vacker som den första tycker vi.

Vi kör sen vidare mot dagens sista stopp, byn Saksun.

Kyrkan i Hvalvik

Vägen ut till Saksun är även den enfilig och här upplever vi för första gången att det är lite smått frustrerande att få möte. För här verkar inte mötande bilar förstå när det är de som ska svänga in på första bästa mötesplats.

Vi måste förstås stanna och fotografera får på vägen dit. De går helt enkelt inte att motstå.

Här står jag och ser ullig och gullig ut!

Saksun

När vi anländer Saksun inser vi direkt att vi sparat det bästa till sist. Omgivande berg är grönare än grönast, massor av får betar både här och där, vattenfallen här är större än de flesta vi sett och så förstås pricken över i:et, den lilla kyrkan med grästak.

Vi börjar med en promenad ner till kyrkan som byggdes år 1858.

Sen är det vattenfallens tur. Här finns även en klunga färöiska hus med grästak som förstås måste betraktas och förevigas innan vi kan gå vidare.

Nu är egentligen planen att ta oss ner till havet och gå en promenad längs stranden. Men just som vi sätter av mot byn börjar det regna. Vi väntar en liten stund, men när regnet inte verkar ge med sig ger vi upp.

Vi åker i stället tillbaka till Miðvágur och hinner precis titta inom den lilla Rúsdrekkasøla Landsins – Färöarnas motsvarighet till Systembolaget – innan de stänger. Ett par färöiska öl landar i varukorgen, likaså lite pasta och räkor inne på Bonus, innan vi kör tillbaka till vårt pensionat.

Dagens körning

Dag 5: Vandring på Vágar

Hela denna dag är tänkt att spenderas till fots. Planen är att vandra två av Vágars mest kända vandringar.

Läs mer om vandringarna här:

Vandring: Bøur – Gásadalur (den gamla postrutten)

Vandring: Miðvágur – Bøsdalafossur

Leitisvatn

Dag 6: Hemresa

Sonen, som under gårdagens första vandring fått feber, är återigen frisk och kry. Vi hänger ändå ett par timmar i lägenheten innan vi kör mot flygplatsen.

På vägen dit stannar vi till för att titta på hästen vi kört förbi ett flertal gånger. Hästen som inte visar sig vara en häst utan i stället en nix.

Vi lämnar denna nix och kör sen vidare mot flygplatsen där vi lämnar tillbaka hyrbilen.

Hejdå vackra Färöarna!

Efter en alldeles turbulensfri flygresa landar vi i ett riktigt sommarvarmt Köpenhamn strax innan midnatt.

Det är inte ofta vi känner så efter en resa, men vi är nog inte riktigt klara med Färöarna. Detta trots att vi sett det mesta av vad öarna har att erbjuda. En vackrare plats än dessa öar mitt ute i Atlanten är svår att hitta.

Nä, vi kommer nog tillbaka nån gång.