Det har blivit dags avsluta vårt projekt med att besöka alla svenska världsarv och sist ut i samlingen är Örlogstaden Karlskrona. En stad vi hoppas få stifta ännu närmare bekantskap med under de år som äldsta sonen kommer studera och bo här. Men ett par månader till bor han hemma, så i dag är syftet enbart att besöka staden ur ett världsarvsperspektiv.
Världsarvskommittens motivering:
Karlskrona är ett utomordentligt väl bevarat exempel på en europeiskt planerad örlogsstad inspirerad av anläggningar i andra länder. Karlskrona har i sin tur tjänat som förebild för andra anläggningar med liknande uppgifter. Örlogsbaser spelade en viktig roll under de århundraden när storleken på ett lands flottstyrka var en avgörande faktor i europeisk realpolitik, och Karlskrona är det bäst bevarade och mest kompletta av dem som finns kvar.
Förutom att kryssa på världsarvslistan passar vi samtidigt på att uppfylla en annan av våra drömmar, nämligen att bo i en fyr.
För på ön Aspö i Karlskronas skärgård finns vandrarhemmet Lotstornet. Och här kan man boka in sig en natt allra högst upp i det 20 meter höga lotstornet som byggdes år 1945 och fungerade som lotsplats fram till år 1988.
Nu är ju visserligen inte lotstorn och fyr riktigt samma sak, men vi är inte så petiga. Båda har ju med havet att göra och det räcker för oss.
Aspö Lotstorn
Så en fredagskväll efter jobbet sätter vi oss i bilen för att köra de tio milen till Karlskrona. I ett ösregn som aldrig verkar ta slut. Men man kan väl inte ha tur med vädret jämt tänker vi.
Vi får vänta en kvart innan bilfärjan tar oss över till Aspö, en båtfärd som tar en halvtimme.
Det är inte svårt att hitta till vårt boende för Lotstornet syns över hela ön. Innan vi checkar in handlar vi godis på öns ICA-butik. I en trädgård hittar vi dessutom en thaimatsvagn så vi passar även på att lägga en kvällsmatsbeställning som vi hämtar lite senare.
Vi bor högst upp på femte våningen, alldeles exakt 179 trappsteg upp.
I rummet välkomnas vi av en flaska alkoholfritt bubbel och en utsikt som slår det mesta vi varit med om i boendeväg. Vi som funderat på om det är långt till Drottningskärs kastell – en del av världsarvet – behöver inte fundera så länge. Från vad vi kan se genom fönstret ser kastellet ut att ligga bara ett stenkast från lotstornet.
Utsikt över Drottningskärs kastell
Men innan vi ger oss iväg till kastellet måste vi klättra upp till Utkiken, den allra sista obebodda våningen i tornet.
Här finns förutom just en fantastisk utsikt även bord och några stolar. Vi bestämmer genast att vi äter frukost här i morgon. För några andra gäster verkar inte lotstornet ha denna dag.
Sen ger vi oss ner för alla trapporna. Nu ska vi se vad Aspö har att bjuda på.
Blommande och väldoftande syrener i massor ska det visa sig. Så det tar en stund innan vi kommer ner till kastellet för var och varannan meter måste vi stanna och köra näsan i syrenbuskarna.
Drottningskärs kastell är en försvarsanläggning från 1600-talet och en del av världsarvet.
I dag är kastellet tillfälligt stängt (pga coronapandemin gissar vi) så vi nöjer oss med att gå så långt det är möjligt runt byggnaden.
Vi är snart klara med kastellet och eftersom det är en kall och kylig kväll bestämmer vi oss för att gå tillbaka till lotstornet och njuta av Aspö därifrån istället.
Kvällen bjuder på en riktigt fin solnedgång. Precis som vi hoppats på.
Morgonen därpå hämtar vi frukostpåsar på nedersta våningen som vi sen dukar fram uppe i Utkiken. En frukostutsikt som denna är svår att överträffa. Vi blir sen sittande en stund innan vi bestämmer oss för att ta en sista promenad på ön innan vi checkar ut och åker vidare in till Karlskrona.
I dag strålar solen från en klarblå himmel och det har redan hunnit att bli riktigt varmt.
Det blir en promenad längs småvägar, förbi hus och blommande trädgårdar. Vi gör ett återbesök vid kastellet innan vi vänder tillbaka.
Vi packar sen ihop oss, checkar ut och lämnar tornet för denna gång. För det är mycket möjligt att vi återkommer. Till Aspö åker vi gärna tillbaka.
Men nu bär det vidare till Karlskrona för att titta på fler delar av världsarvet.
Vi börjar på Stortorget. Här tittar vi inom Heliga Trefaldighetskyrkan och köper munkar på torget.
Heliga Trefaldighetskyrkan
Vi fortsätter sen ner mot Stumholmen och Marinmuseet. Den av oss som gjort lumpen här blir nu en smula nostalgisk så vi stannar vid robotbåtarna en längre tid än vad den som inte gjort lumpen tycker är intressant.
I dag nöjer vi oss med utsidan av museet. Eftersom vi räknar med fler besök i Karlskrona de kommande åren så får insidan vänta. Man måste ju suga lite på världsarvskaramellen och inte sätta i sig hela på en gång.
Vi vänder sen tillbaka mot centrum igen.
Tittar inom Ameralitetskyrkan och Rosenbom på vägen tillbaka. Här slår nostalgin till igen hos den som svor soldateden i sagda kyrka så vi stannar förstås till en stund.
Ameralitetskyrkan
Det blir ett sista besök på torget för inhandling av lite blommor och sen känner vi oss färdiga.
Örlogstaden Karlskrona är vårt sista svenska världsarv att besöka. Nu blir det inte fler. Om det inte tillkommer några nya vilket det säkert gör vartefter. Men ingen brådska för vår del känner vi. Vi har visserligen lärt oss mycket om Sveriges historia genom dessa besök, men i ärlighetens namn har de flesta inte gett någon mersmak. Det känns därför helt ok att detta projekt nu är slut.
Check och bock framför den punkten på bucketlistan.