Tanken är egentligen att besöka Ängsö Nationalpark nästa år, men ju mer vi tänker på det desto mer sugna blir vi på att slå till redan i år. Nu när vi inte har möjlighet att åka utomlands får det bli desto fler äventyr i vackra Sverige. Så sagt och gjort, vi bokar in ännu en långhelg i Stockholm, det andra besöket för i år.

Vi bokar båtbiljetter från Furusund. Så slipper vi in och jaga parkeringsplats i Stockholm.

Båten från Furusund går inte förrän klockan 11. Men å andra sidan tar båtfärden härifrån till Ängsö bara drygt 20 minuter.

Vi hoppar av vid bryggan vid Hästholmen och ger oss iväg bort till Hemudden, nationalparkens huvudentré. Här finns förutom en mindre hamn även raststugor och en liten utställning om nationalparken.

Ängsö Nationalpark bildades år 1909 och beskrivs som ”ett idylliskt stycke gammelsverige”.

Och idylliskt känns verkligen området. Röda stugor, blommande ängar och väldoftande syrener. Vi har verkligen prickat in en perfekt dag för vårt besök. Strålande sol och alldeles lagom varmt.

Vi har tre timmar till vårt förfogande innan båten går tillbaka till Furusund. Men ön är liten och lättillgänglig. Vi behöver inte stressa oss fram.

Det finns inga längre vandringsleder på ön, men flera välmarkerade stigar leder till öns olika områden.

Vi följer den smörblommekantade stigen mot öns norra del.

När vi kommer fram till Svartviken har vi vandrat tvärs över hela ön och det har inte tagit mer än en knapp timme. Här är klipporna fulla av människor så vi vänder tillbaka och viker i stället av mot Långängen.

Svartviken

Vi hinner inte många meter in på Långängen innan vi ser dem. Adam och Eva. Orkidéerna som är en av anledningarna till att vi är här.

Den inhägnade ängen är översållad med gulvita och lila orkidéer i full blom. Det är lätt att tro att Adam har en färg och Eva en annan, men faktum är att det är en art som kan uppträda i två olika färger (har vi precis lärt oss).

Vi stannar en stund vid ängen. Passar på att äta lite av vår matsäck innan vi går vidare.

Adam och Eva

När vi fikat färdigt fortsätter vi längs Norrudden ner mot Tjuvudden.

Här går vi längs klipporna genom tallskogen. Efter ett tag känner vi att vi hellre vill vandra längs ängarna. Även om utsikten härifrån över havet och närliggande öar är riktigt vacker. Men tallskog har vi hemma så det räcker och blir över. Och vi vill hinna se mer av ön.

Så vi vänder tillbaka mot ängarna.

Norrudden

På andra sidan ön ligger ännu ett skogsområde, denna gång lövskog. Detta område är till största delen ett fågelskyddsområde denna tid på året, men en liten stig går genom skogen och vi svänger in på denna.

Här ligger ramslöken som en väldoftande vit matta under träden. Det är en riktigt vacker omgivning och vi glömmer snart bort att det var ängarna vi ville tillbaka till.

Efter ett tag kommer vi fram till en glänta i skogen.

Här kan vi läsa om Adam och Carolina som bodde på ön i mitten av 1800-talet. Det är alltid intressant att läsa om hur människor levde förr i tiden. Allt var definitivt inte bättre förr.

Vi fortsätter vidare över klipporna tillbaka till Svartviken.

Vi tar sen samma väg över ängarna tillbaka till Hemudden.

Det har nu hunnit bli riktigt varmt ute. Inte för att vi klagar. Vi har verkligen längtat efter värmen denna vår.

Raststugan är ledig så vi sätter oss i skuggan där inne en stund. Koffeinabstinensen hos den kaffeberoende som ännu inte fått dagens påfyllnadsdos botas med ett rör av hotellets kaffepulver nersköljt med vatten från vattenflaskan. Snart piggnar vederbörande till igen och vi ger oss åter ut på upptäcktsfärd längs stugorna.

Klockan 14.30 hämtar båten oss och vi beger tillbaka mot Furusund.

Tre timmar är alldeles lagom på ön tycker vi. Vi har hunnit med i princip alla stigar på ön. Vandrat i lagom takt och stannat till där vi önskar.

Ängsö Nationalpark är en riktigt fin nationalpark, framför allt en dag som denna.