Besseggen – en av världens vackraste vandringsleder

DSC_0424

Vi vill inte vänta längre. Väderleksrapporten får lova vad den vill, i dag kör vi.

Det är dags att äntligen få sätta vandringskängorna i Besseggen, en vandring som är klassad som en av världens tio vackraste vandringar.

Eftersom vi bor drygt 8 mil från Gjendesheim där båten utgår ifrån har vi bokat båttid klockan 9.30. Vi missar visserligen frukosten, men det gör inget för i receptionen ligger en väl tilltagen frukostpåse och väntar på oss.

Parkeringen kostar 150 norska kronor och då ingår shuttlebuss till Gjendesheim.

Den 20 minuter långa båtfärden längs sjön Gjende är en upplevelse i sig. Det är nästan så vi vill sitta kvar på båten och njuta av vyerna. Men snart är vi framme i Memurubu där vandringen börjar.

DSC_0258

Den friska vinden biter i både kinder och händer. Ännu en gång önskar jag att jag kommit ihåg att packa med vantar. Men vi ska nog snart bli varma, dagens totala stigning är på drygt 1000 höjdmeter upp till högsta punkten på Vesjfjellet (1743 m).

Vi är en ganska stor skara vandrare som samtidigt tar oss an den första långa branta backen. Det är nackdelen när alla anländer samtidigt. Men vi har bestämt oss för att ta det långsamt, pausa ofta och spara på krafterna. Vi har fler vandringar vi vill göra under resan så det gäller att inte bränna allt krut på en gång.

DSC_0278

De första två kilometerna går längs en brant, stenig backe. Den värsta stigningen, förutom själva Besseggen, enligt många. Vi håller med.

Men utsikten slår det mesta vi sett och gör det väl värt ansträngningen. Vi är omgivna av höga snötäckta fjälltoppar och turkost vatten.

DSC_0299DSC_0312DSC_0317DSC_0333DSC_0352

Efter ett par timmars brant stigning leder stigen ner till en liten sjö. För att snart leda uppåt igen.

Framför oss ligger nu Besseggen synlig.

Från håll ser det ut som en riktigt smal och brant bergskam, helt omöjlig att klättra uppför. Det är inte utan att jag blir lite nervös. Höga höjder med branta stup är inte riktigt min grej, det måste erkännas. Men bevisligen är det genomförbart utan att ramla ner, med tanke på att runt 60.000 människor ger sig i kast med Besseggen varje år.

DSC_0356Besseggen

DSC_0357DSC_0374DSC_0699DSC_0376

Det finns flera sätt att ta sig ner till Bessvatnet på andra sidan. Vi väljer oavsiktligt en mittemellan väg nerför berget i stället för att gå längs vattnet.

Nu är vi halvvägs, 7 km in i vandringen. Och nu är det dags för vandringens höjd (!) punkt.

Ner med kameran i ryggsäcken. Den vill man inte ha dinglandes om halsen när det är klättring på bergsklippor som gäller.

DSC_0392DSC_0397DSC_0716DSC_0407DSC_0409Hit upp ska vi!

DSC_0416

Det är en utmanande klättring. Inte fysiskt, men psykiskt. För råkar man titta åt sidan stupar det brant ner. På båda sidorna. Så det är bara att hålla blicken stadigt framåt och klätta på. Det här är ingen del av vandringen man kör om varandra. De som kommer från andra hållet får snällt vänta tills man tagit sig förbi.

När den – i mitt tycke – värsta klättringen är över belönas man med en fantastisk utsikt. Höjdskillnaden mellan de båda sjöarna, den turkost färgade Gjendesjön och det blåfärgade Bessvatnet är drygt på 400 meter, men härifrån ser de ut att vara på samma nivå.

DSC_0423DSC_0436DSC_0449DSC_0720DSC_0722DSC_0455

När vi når toppen av bergskammen tror vi det är över. Det vill säga att nu är det färdigt med all uppförsvandring.

Det är det inte.

Stigen fortsätter vidare uppåt. Och uppåt. Just när vi äntligen tror oss se toppröset visar det sig att det finnns ett annat toppröse lite längre fram. Men det är defintivt mer lättvandrat. Och en riktigt vacker omgivning i all sin karghet.

DSC_0459DSC_0465DSC_0473DSC_0475

Efter ytterligare en timmes vandring upp på Vesjfjellet når vi till sist äntligen sista toppröset och vandringens högsta punkt.

Härifrån bär det äntligen (nästan) bara nerför.

DSC_0489DSC_0499DSC_0503

Det är en riktigt tuff vandring tillbaka ner till Gjendesheim.

Branta partier, rullgrus och lösta stenblock gör att framför allt knäna får jobba hårt. Men även lår och tår får sin beskärda del. Ett par vandringsstavar hade suttit fint känner jag, men det är inte mycket att göra åt nu.

Men lättnaden när vi äntligen är nere vid Gjendesheim igen är stor.

Vattnet i våra vattenflaskor är sedan länge slut och eftersom det inte funnits några möjligheter att fylla på under vandringen är vi väldigt törstiga. Vi hinner precis fylla upp flaskorna innan shuttlebussen kommer för att ta oss tillbaka till parkeringen.

DSC_0508Där nere väntar målet – Gjendesheim

Vandringen slutar på 14 km (270 vån) och tar oss prick 7 timmar.

En fantastisk vandring alla kategorier, även om jag är glad över att jag inte på förhand visste hur läskig klättringen på bergskammen skulle bli. Men nu är det gjort och jag är väldigt nöjd med min bedrift. Att vi dessutom fick perfekt väder med sol och svalkande vindar gör inte saken sämre.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s