En resa till Marocko har länge stått på vår önskelista, men att få till en bokning med reguljärflyg under ett skollov visar sig inte vara så lätt. Om man inte vill mellanlanda någonstans och det vill inte vi.

Men så höstlovet 2015 händer det plötsligt. Norwegians lågpriskalender visar helt perfekta flygtider, med inresa Marrakech och utresa Agadir. Vi skyndar oss att slå till.

Dag 1: Marrakech

Det är tidig avresa från Köpenhamns flygplats och vi landar på Menara flygplats i Marrakech strax efter klockan 10 på förmiddagen. Vi har förbokat transfer till vår riad via hotellet och chauffören står tålmodigt och väntar på oss medan vi tar oss igenom den långa kön till passkontrollen.

Ingången till vår riad

Chauffören stannar bilen vid ett litet torg och släpper av oss. Runt omkring oss hastar mopeder, bilar, åsnorkärror och människor förbi. Chauffören slänger upp våra väskor på en kärra och vinkar åt oss att följa med. Vi småspringer efter honom genom slingrande vägar inne i soukerna med få centimeters marginal till trafiken som susar förbi.

Plötsligt stannar han och visar in oss i en mörk gränd. Vi förstår inte riktigt vad han menar. Ska vi verkligen gå in här? Vi följer tveksamt efter. Han knackar på en dörr inne i gränden. En man öppnar och en annan värld öppnar sig framför ögonen på oss.

Vi ska bo fyra nätter på en traditionell marockansk riad och har bokat in oss på Riad Kenzo som ligger belägen mitt inne bland soukerna i medinan.

Vår hotellvärd Mohammed välkomnar oss och dukar fram hett, sött myntate och hembakad kaka åt oss innan vi får våra rum. Medan vi dricker te ger han oss tips på hur vi undviker att bli lurade när vi sen ska gå på shoppingturné inne bland soukerna.

Efter lite vila på rummen är det dags att ge sig ut på upptäcktsfärd inne i soukerna. Farhågorna om att att försäljarna ska vara påstridiga kommer direkt på skam. Det går bra att stanna och titta på vad som finns utan att hamna i evighetslånga diskussioner huruvida vi vill köpa något eller inte. Bara man inte stannar för länge.

Dagens fynd är en tvålkopp gjord av en överbliven metallbit som vi prutar ner till 40 kronor. Värdet ligger förmodligen på en krona eller två. Alltså kan man redan här förstå att det här med att pruta inte riktigt är vår grej. Än.

Djemaa El Fna

Målet för dagen är det berömda torget Djemaa El-Fna. Förväntningarna på detta UNESCO:s världsarv är skyhöga. Att äntligen få uppleva det berömda kaoset och myllret av gycklare, sagoberättare och ormtjusare har länge funnits med på vår bucket-list och nu är det dags.

Vid första anblicken lyckas dock inte Djemaa El-Fna leverera känslan vi är ute efter. Det vilar något trött över hela stället och mystiken uteblir helt.

Djemaa El-Fna

Vi beställer varsitt glas färskpressad apelsinjuice i en av de många vagnar som finns på torget innan vi vandrar vidare.

Kanske blir det bättre om vi ser torget lite från ovan och får lite distans. Vi väljer en av de många restaurangerna med utsikt och när dagen övergår till kväll och matstånden öppnar på torget kommer torget till liv och även vi börjar så smått se charmen med detta torg.

Dag 2: Soukerna

Nästa dag är vikt åt att utforska varenda liten gränd bland soukerna och göra fina fynd. Vi är väl pålästa och vet att det verkar vara lätt, för att inte säga nästan lite obligatoriskt, att gå vilse i de trånga gränderna inne bland soukerna.

Vi är pigga och utvilade och tänker minsann inte göra om misstaget från i går. I dag ska ingen få lura av oss mer pengar än vi är beredda att ge.

Beslutsamma vandrar vi iväg in bland de trånga gränderna.

Vi hinner inte långt innan vi har spanat in ett gäng färgglada skålar. Vi stannar aningens för länge framför dessa och blir därmed ett lätt byte för den trevlige försäljaren som snart har lockat in oss i affären.

Här pratat vi alltså om äkta berbergods och det gör ju att priset stiger. Det måste vi ju förstå. Försäljaren skrapar frenetiskt på skålarna med en kniv för att visa oss hur färgtåliga de är. Vidare slänger han ett par skålar på golvet och börjar hoppar upp och ner på dessa.

– Very good, they don´t break, förkunnar han entusiastiskt.

Vi kan naturligtvis inte göra annat än att slå till. På två skålar istället för en. Vi blir 100 dirham fattigare och prutandets förbättringspotential är skyhög.

Vi går sen vidare längs de labyrintliknande gångarna.

Så kommer vi fram till en affär som säljer sittpuffar i skinn. Vi slår till nästan direkt. Försäljaren gnuggar sina händer och tycker att vi ska passa på att besöka hans keramikaffär som ligger bredvid. Vi skakar bestämt på huvudet. Skålar är redan införskaffade och nu är våra pengar slut och vi ska gå vidare.

På vägen ut sneglar jag in i keramikaffären. Försäljaren följer upp med en blixts hastighet. Han hämtar raskt en pall och helt plötsligt sitter jag där framför ännu ett hav av vackra, färgglada skålar. Denna gång kostar två skålar 200 dirham. Men så är de ju också handmålade.

Där och då ger vi upp. Pruta är inte helt enkelt inget för oss.

Vi tillbringar flera timmar inne i soukerna och trots flera försök lyckas vi inte att gå vilse. Vi känner oss nästan lite misslyckade när vi kommer fram till Djemaa El-Fna för att äta lite lunch.

Tillbaka på riaden är det dags att prova på en äkta marockansk hammambehandling.

Sen beger vi oss ut i den mörka kvällen för nu ska vi prova på att äta på ett av de många berömda matstånden på Djemaa El-Fna.

Djemaa El-Fna by night

Försäljarna drar i oss. Människor skriker och ropar. Vi blir förvirrade och familjens yngre medlemmar tycker att det känns obehagligt och vill helst gå tillbaka till riaden. Vi väljer därför snabbt ett matstånd på måfå och slår oss ner på varsin träbänk under tältduken. Från en vältummad meny beställer de vuxna varsin couscous och barnen är sugna på grillspett.

Medan vi väntar iakttar vi myllret av människor. Känslan vi varit ute efter infinner sig. Det är dofter, rop och kommers och hela torget vibrerar av ljud och rörelse.

Maten kommer in. Fat efter fat av olika rätter vi inte har beställt dukas upp på bordet framför oss. Där finns fat med sanslöst goda marinerade oliver. Ett annat fat med en himmelsk tomatröra och en stor korg med varma khobz (bröd) att doppa i tomatröran. Flera fat med grillad aubergine och bönor bärs fram och sätts på bordet tillsamman med ett par tagine (lerkärl) med varma grönsaker. Barnen får in varsitt gäng grillspett och flera fat med pommes.

Couscousen vi beställt ser vi inte röken av.

Vi äter tills vi storknar av den goda maten och betalar nästan 500 dirham för kalaset. Den ursprungliga beställningen skulle ha kostat oss hundra dirham.

Hur det än är kan vi inte komma ifrån känslan av att vi blir lurade. Hela tiden. Men det gör liksom inget.

Dag 3: Atlasbergen

I dag står en utflykt till Atlasbergen på dagordningen. Vi ska njuta av höga berg och vandra en bit.

Läs mer om utflykten här: Atlasbergen

Dag 4: Jardin Majorelle

Det är sista dagen i Marrakech innan vi åker vidare. Dagens plan är att ta oss utanför medinan och besöka den kända trädgården Jardin Majorelle.

Läs mer om besöket här: Marrakech – Jardin Majorelle