Nu är det äntligen dags! Efter många år av funderingar och planer på att bestiga Kebnekaise är det så äntligen dags att börja äventyret.
Vi checkar ut från Spis Hotel & Hostel i Kiruna och beger oss ner till busstationen för att ta Nikkalouktaexpressen till Nikkaloukta där vi ska börja vår vandring mot Kebnekaise fjällstation.
Det verkar vara många som vill bestiga Sveriges högsta berg för hela busstorget är fullt av människor som likt oss tänker ta bussen till Nikkaloukta. Att bestiga Kebnekaise verkar vara en populär aktivitet har vi förstått. Och ännu fler besökare väntar berget i framtiden gissar vi.
Väl framme i Nikkaloukta sätter vi direkt i väg längs leden. Det är 19 km till fjällstationen och vi vill kunna ta det lugnt och njuta av omgivningen längs vägen. Ingen stress med andra ord.
Solen strålar och det är riktigt varmt. Det tar inte lång tid innan jackorna åker av.
De första kilometerna går på en bred stig och är lätt vandring utan några större höjdskillnader.
Efter drygt en halvmil kommer vi fram till sjön Láddjujávri. Här kan man välja om man vill korta ner sträckan till fjällstationen genom att ta båten över sjön och på så sätt spara in 6 km av vandring.
Det vill vi förstås inte, här ska såklart vandras hela sträckan.
Men en paus vid sjön får det ändå bli. För lite fika måste vi ju ha. Även om vi inte direkt är ensamma här heller, men stämningen är glad och trevlig så det gör oss inget. Från sjön får vi också en fin utsikt ända bort till Kebnekaise vars topp för dagen är gömd inne i molnen.
Vierramvare och Kebnekaisemassivet
Till sist är det dags att ta på oss ryggsäckarna och vandra vidare.
Nu ändrar leden karaktär och fortsätter vidare på smala stigar fyllda av stenar och rötter. Och det bär både uppför och nerför. Mest uppför känns det som.
Det känns stundtals ganska jobbigt, vilket förvånar oss. Dels är vi i hyfsat bra form, dels har vi räknat detta som en enkel transportsträcka till fjällstationen.
Riktigt så känns det inte när vi nu trampar fram längs den steniga leden. Att det sen känns ovant med en tung ryggsäck gör ju inte heller vandringen lättare.
Det är en riktigt vacker omgivning som vi nu vandrar genom.
Snart syns Kebnekaise fjällstation borta i horisonten.
I samma stund som vi närmar oss fjällstationen försvinner solen och det börjar regna. Det blir till att snabbt leta fram regnkläder och regnskydd som naturligtvis ligger nerpackade längst ner i ryggsäcken.
Det skulle ju inte regna i dag.
Kebnekaise fjällstation
Vi fortsätter förbi fjällstationen för att hitta en bra plats att slå upp vårt tält på. Men inte för långt bort, vi vill ju ha nära till alla faciliteter som fjällstationen erbjuder. Helt enkelt få valuta för de 250 kr/person som det kostar att tälta i området per natt.
Att hitta en bra tältplats visar sig dock inte vara det lättaste. Det är fler än vi som vill tälta, hela området är fullt av tält, och allt som erbjuds i närheten är en stenig liten plätt i en uppförsbacke. Men den får duga för de två nätter vi planerar att stanna. Vi är inte så kinkiga tror vi.
Regnet upphör i samma sekund som vi fått upp tältet.
Nu är det dags att gå ner till självhushållsköket och laga lite mat.
Köket nere på fjällstationen visar sig vara kraftigt underdimensionerat för mängden människor som vill laga mat denna kväll. Inte heller sittplatserna räcker till. Så efter att vi har köat en stund för att få laga vår mat får vi tränga ihop oss på en trappa utomhus för att äta den.
När vi ätit går vi tillbaka till vårt tält för att göra en tidig kväll. I morgon gäller det! Då ska vi äntligen bestiga Sveriges högsta berg!