Vanligtvis är det lördagen som är vigd åt Kust till kustledsvandring, men när väderleksprognosen visar regn och rusk denna dag bestämmer vi oss för att skjuta upp vandringen till söndagen i stället. Då utlovas nämligen sol och uppemot 15 grader och det är perfekt vandringsväder tycker vi.

Innan vi tar oss an etapp 20 vandrar vi först klart de återstående kilometerna på förgående etapp.

Etapp 20 börjar vid vindskyddet i Hålehall. Ett vindskydd som är fullt av andra människor när vi kommer dit. Vi väntar en stund för att se om de vandrar vidare, men det ser inte lovande ut. Fler människor ser ut att vara på väg.

Det får bli en snabbfika innan vi fortsätter vidare in i den nyutslagna, ljusgröna bokskogen.

Leden fortsätter snart vidare in mot ett område med ljung och små granar innan den leder in mot skogen.

Vi möter en strid ström av vandrare, barnfamiljer, cyklister, löpare, ryttare, hundar, bilar och skogsmaskiner under vår vandring. Vi gissar att detta måste vara ett väldigt populärt strövområde för så här mycket liv och rörelse har vi faktiskt aldrig stött på under våra vandringar.

Men det är gott om plats för alla och inget som stör oss.

Efter vandring genom skog och över spänger kommer vi slutligen ut på en liten landsväg.

Vi vet redan att denna väg leder till Hulrugered. Där vid en fyrvägskorsning har vi vid en tidigare vandring stött på ledmarkeringen mot den väg vi nu vandrar på. Och det är här vi planerar att avsluta dagens vandring eftersom vi redan vandrat de sista kilometerna som en del av etapp 15.

När vi passerar minnesstenen över Postrånet år 1757 stannar vi till en stund och pratar vandring med ett annat par som också stannat till vid stenen. Spontana samtal längs leden är alltid lika trevliga tycker vi.

Poststenen

Efter ett par kilometers vandring längs landvägen förbi fält och gårdar är vi så till sist framme vid fyrvägskorsningen i Hulrugered.

När vi inser att vi så här långt bara vandrat en knapp mil – inklusive sista sträckan av etapp 19 – bestämmer vi oss för att vandra hela etappen till Örlid, även om vi redan vandrat denna sträcka både fram och tillbaka för en dryg månad sen.

Så vi fortsätter vår vandring längs landsvägen mot Skåneledsskyltarna vid Älemossen där vi tror att etappen slutar.

När vi kommer fram till skyltarna är vi säkra på att etapp 20 är slut och planen är nu att vända tillbaka mot Hålehall.

Men så får vi se den där extraskylten, den som pekar mot ett rastställe en dryg kilometer längre bort. En sträcka som ju faktiskt också tillhör Kust till kustleden. Och vi vill ju vandra exakt hela leden. All vandring längs orangea Skåneledsmarkeringar ska läggas under våra vandringskängor.

Alltså fortsätter vår vandring vidare förbi skylten och in på en grusväg mot skogen.

Efter en kilometer dyker mycket riktigt Q8/Rasta upp framför oss. Nu är äntligen etappen färdigvandrad och avklarad.

Vi slår oss ner vid ett av picknickborden och äter vår medhavda matsäck. Funderar en stund på om vi ska unna oss varsin glass, men bestämmer sen att de iskalla vindarna inte gör oss speciellt glassugna.

Vi packar ihop oss för att bege oss tillbaka samma väg som vi kom.

Men så kastar vi en blick över parkeringen. Visst ser det ut som en orange markering där lite längre fram, in mot skogen på andra sidan? Det måste vi ju undersöka. Varje meter av Kust till kustleden skulle ju vandras, det bestämde vi ju.

Så vi fortsätter över parkeringen in mot skogen. Bara för att upptäcka att de orangea markeringarna aldrig verkar ta slut. Och vi har ingen som helst aning om vart vi är på väg.

Det är en fin skog vi vandrar genom trots att vi hela tiden hör trafiken på den stora vägen bredvid. Men det känns på något sätt tryggt eftersom vi då tror oss veta var vi är. På ett ungefär.

De orangea markeringarna tar så till sist slut vid en övergång bredvid den stora vägen. Och nu är frågan vart vi tar vägen. Höger eller vänster?

Att vandra hela vägen tillbaka till Q8/Rasta är vi inte speciellt sugna på. Någon tre-mila-vandring ingick inte i dagens planer. Gps:en på mobilen visar att Brammarps vindskydd ligger en bit längre fram. Förhopppningen är att vi strax innan vi kommer dit ska kunna vandra in på den långa grusvägen mot Hulrugered, samma väg som vi gick på när vi vandrade etapp 15.

Vi bestämmer oss för att chansa och fortsätter således vår vandring längs vägkanten.

Det är inte den roligaste vandringen vi vet, att vandra längs en stor väg, men vi hoppas att vi vandrar åt rätt håll. Förvirringen blir ännu större när det helt plötsligt från ingenstans dyker upp en orange Skåneledsmarkering på ett träd vid vägkanten.

Vilken etapp är det egentligen vi vandrar längs?

Till sist dyker äntligen vägen mot Hulrugered upp på, precis som förväntat. Och efter ett par kilometers vandring längs denna väg befinner vi oss återigen vid fyrvägskorsningen i Hulrugered och kan vandra vidare mot Hålehall.

Trots omvägen, eller kanske rent av genvägen, är vi snart tillbaka vid vindskyddet i Hålehall. Det är fortfarande en hel del människor vid vindskyddet så vi bestämmer oss för att vandra vidare mot Förslöv där vi parkerat bilen.

Totalt slutar dagens vandring på 28 km och tar oss 7 timmar. Hur många av dessa kilometer som tillhör etapp 20 har vi faktiskt ingen aning om. Dagens vandring har varit den mest förvirrande någonsin.

Efter en titt på Skåneledskartan vid Hålehall ser vi dock att sträckan vi vandrat mellan Q8/Rasta och Brammarp faktiskt finns utsatt, men däremot inte sträckan mellan Brammarp och Hulrugered. Kanske är det en gammal karta och en nydragen led? Vi har ingen aning. Och kanske spelar det ingen större roll om man inte gör som oss, vandrar en etapp i taget fram och tillbaka.

Men vi kan i alla fall nu med gott samvete säga att vi nu vandrat hela Kust till kustleden, åtminstone så här långt. Men nu är det inte många etapper kvar innan vi är i mål.