Jag vet egentligen inte var jag första gången hör talas om naturreservatet Rogen, men sen dess har jag inte kunnat släppa tanken på att en dag vandra i området.
Så när vi denna sommar befinner oss i Härjedalen är det förstås självklart att en av våra dagar här ska vigas åt en heldagsvandring i Rogens naturreservat.
Hade vi haft obegränsat med tid hade vi förstås vandrat vidare till Rogens naturreservat från Töfsingdalens Nationalpark där vi befann oss för några dagar sedan, Töfsingdalens Nationalpark – en vandring från Grövelsjön.
Men nu är tiden knapp och några tältövernattningar finns inte inplanerade i sommarens agenda. I stället får det bli en dagstur från Sonfjällsgården i Hede där vi bor ett par nätter.
Planen från början är att vandra den mer okända Rogentriangeln, men hur vi än vänder och vrider på kartan och söker information om vandringen på nätet blir vi inte riktigt kloka på triangelns längd och riktning. Så vi tänker att vi utgår från leden mellan Käringsjövallen och Rogenstugan och ser om det klarnar längs vägen.
Vid Käringsjövallen finns en parkeringsplats, information om naturreservatet och tydliga ledmarkeringar. Med andra ord allt vi behöver.
Från parkeringsplatsen vandrar vi direkt ut på en lättrampad stig förbi fjällbjörkar och små sjöar.
Efter ett par kilometer kommer vi fram till stugorna vid Vingsjörasta.
Det är en väldigt vacker plats så vi hade gärna stannat en stund, men stugorna är redan upptagna av ett annat par så vi bestämmer oss för att vandra vidare. Även om utsikten över sjön Öster-Vingarna lockar.
Men kanske kan vi stanna till på tillbakavägen.
Vår vana trogen tappar vi snart bort ledmarkeringarna och befinner oss i stället ute på myren. Kanske är det de mogna hjortronen som gör att vi hamnar ur spår, men i vilket fall som helst gör det inte så mycket. För det är klart att vi måste passa på att mumsa hjortron nu när vi har chansen.
Efter en stund blir det dock en smula tungvandrat där i den sanka myren så vi beger oss återigen upp på leden. Vi har ju trots allt ett par mil kvar innan vi är färdigvandrade för dagen och då är det ju dumt att ta slut på krafterna redan nu.
Våra skyhöga förväntningar på vandring i Rogens naturreservat infrias med råge (!).
Här finns allt vi gillar och lite (mycket) mer. Fjällbjörkskog, djupa tallskogar, stora stenblock, myrar, sjöar och en och annan nyfiken ren. Vad mer kan man önska sig som skåning? Inte mycket känner vi.
Vandringen är dock inte av det lättare slaget. Stenblock och rötter är mer regel än undantag på leden, även om en och annan spång kommer vår väg. Det bär både uppför och nerför och dessutom steker solen ganska bra på oss denna dag.
Men vi är nöjda. Det här är så härlig vandring!
Förutom möte med ett annat vandringspar känns det som vi alldeles ensamma denna dag.
Efter en knapp mil kommer vi fram till Rogsbodarna. Och vi faller direkt. Vilken underbar plats!
Vi slår oss ner vid en av bodarna bredvid sjön. Packar upp vår matsäck och njuter av sol och vacker utsikt över Rogen. Vattnet i sjön är alldeles ljummet och suget efter ett dopp i det genomskinliga vattnet är stort. Men vi har inga badkläder med oss och känner att det är dumt att vandra ytterligare en mil med sandiga fötter i vandringskängorna.
Så vi nöjer oss med utsikten. Även om det skaver lite.
Lunch i paradiset
Här hade vi ju velat stanna. Tältat eller sovit i en av bodarna. Spenderat en eller flera dagar i tystnaden och stillheten. Tagit ett morgondopp i gryningen. Kvällsdopp i solnedgången. Sovit eftermiddagsvila bland blåklockorna bredvid sjön.
Om vi bara hade vetat. Då hade vi ju stannat kvar. För få ställen har lockat så mycket som Rogsbodarna just i denna stund.
Vi vill verkligen inte alls resa på oss och vandra tillbaka till Käringsjövallen.
Rogen
Riktigt framme vid Rogenstugan är vi inte även om vi tror oss skymta stugan bortom krönet.
Men vi nöjer oss här. Rogsbodarna duger gott åt oss. Här är det bara vi och ett annat par en bit längre bort. Vid Rogenstugan är det säkert massor av människor tänker vi. För det måste förstås vara fler än vi som vill vandra i Rogens naturreservat en vacker, myggfri sommardag som denna.
Vandringen tillbaka är förstås lika vacker som på hitvägen, men en tillbakavandring är ändå en tillbakavandring. Man vill liksom bara vara tillbaka vid bilen. Färdigvandrad och klar.
Så entusiasmen är inte lika stor. Hänförelsen över den vackra miljön inte lika överväldigande. Inte ens ett solmoget hjortron hamnar i våra munnar. Vi kan liksom inte släppa tanken på Rogsbodarna. Det där ljumma doppet vi missade. Den ljumma sommarkvällen vid sjön som uteblev.
Östra-Vingarna
Dagens vandring slutar på 18 km och är alldeles underbar.
Det här är absolut resans bästa vandring så här långt. Vi kommer mer än gärna tillbaka. Och då har vi badkläder med oss. Och kanske till och med ett tält. Om inte så åtminstone en bokning i STF Rogenstugan. Så kan vi smita iväg till bodarna i kvällsskymningen för ett dopp.