Suget efter vandring i de svenska fjällen är stort och när samtliga barn och ungdomar meddelar att de vill följa med är saken självklar. En sådan chans till familjetid kan vi ju inte missa!

Valet av vandringsled faller på Vålådalsfyrkanten i de jämtländska fjällen.

Vi bokar in en övernattning på Siknäs vandrarhem i Gävunda både på vägen dit och hem.

Kvällspromenad utanför vandrarhemmet i Gävunda

På kvällen går vi en promenad längs den vackra Gävundasjön som ligger alldeles bredvid vandrarhemmet.

Vålådalens fjällstation

Efter frukost är det dags att köra de återstående 40 milen till Vålådalens fjällstation där vandringen utgår från.

Vålådalens fjällstation

Vi anländer fjällstationen tidig eftermiddag.

Första intrycket gör oss faktiskt en smula besvikna. Varför vet vi inte riktigt, kanske har vi väntat oss något mer liknande de fjällstationer vi besökte under vår vandring av Jämtlandstriangeln för några år sedan.

Saken blir inte bättre av att receptionisten verkar vara trött på sitt jobb. Hon lyckas inte uppbåda någon större entusiasm när vi checkar in.

På en liten gräsplätt hjälper vi dottern att sätta upp det tält som hon och hunden ska sova i. Det ser allt lite ensamt ut. Själva tillbringar vi natten i varsitt dubbelrum inne på närliggande Tungården.

All by herself

Efter maten provar vi både badtunnan och den vedeldade bastun innan vi gör kväll.

Vålådalen – Lunndörrstugan (14 km)

Efter frukost packar vi ihop oss. Den packning vi inte behöver ta med oss lämnar vi i bilen som kommer stå kvar på parkeringen under tiden vi är ute och vandrar.

Sen är det dags att ta på ryggsäckarna och vandra ner mot vandringsledens början.

Första delen av leden går genom skogen ut på en liten grusväg.

Det har regnat en hel del de senaste veckorna så de flesta spänger står mer eller mindre under vatten. Det är bara att konstatera att våra vandringskängor inte håller helt tätt!

Efter någon kilometer tar leden oss in i en tät granskog.

Det är en riktigt vacker granskog, det är det absolut. Mygg och knott verkar också tycka om den. De får en chans att festa loss ordentligt när vi nu kommer gående. Vi hade bestämt glömt bort hur ettriga dessa blodsugande varelser kan vara.

Vandringshumöret är faktiskt inte helt på topp så här i början av vår vandring.

Vi har helt klart inte gjort någon vidare research inför denna vandring, utan helt enkelt bara tagit för givet att vi ska vandra uppe på kalfjället och inte som nu i en granskog.

Granskogar har vi ju hemma. Riktigt vackra sådana dessutom.

Vi blir dock på betydligt bättre humör när skogen glesnar efter en stund och vi får vandra längs spänger i myrmarkerna.

Efter några timmars vandring börjar det bli dags att äta lunch.

Vi hittar det perfekta ställe bredvid en å och slår oss ner bland ljung och stenar. Solen skiner från en nästan klarblå himmel och livet känns härligt igen.

Vi stannar en bra stund och njuter av mat och omgivning innan vi tar oss samman. Det är dags att vandra vidare.

Det bär fortfarande uppför, men skogen har nu glesnat och det är lättvandrad terräng vi tar oss genom.

Barnen som hela tiden vandrat i förväg väntar in oss vid några tillfällen innan de sen fortsätter på egen hand mot Lunndörrstugan.

Leden fortsätter fortfarande svagt uppåt. Vi passerar mörka små tjärnar och ännu mer myrmark. Förutom ett annat par möter vi inga andra människor under hela vår vandring.

Klockan är knappt 16 när vi till sist får syn på Lunndörrens fjällstuga uppe på en höjd.

Lunndörrstugan

Barnen möter oss när vi vandrar in. De har redan hunnit bekanta sig med stugvärden Leif som sitter utanför stugan och rensar fisk. Vi blir lovade ett glas saft när han är klar.

Under tiden bekantar vi oss med omgivningarna runt stugan.

Dotter och hund väljer att tälta även denna kväll. Vi andra blir inkvarterade i ett fyrbäddsrum inne i stugan.

Vi slår oss ner på den soldränkta bänken utanför stugan och dricker vår saft. Under tiden börjar fler och fler vandrare trilla in.

Stugvärden lovar vackra vyer över dalen från de närliggande fjällen och råder oss en kvällsvandring upp dit. Goda råd ska följas tycker vi. Barnen som inte är av samma åsikt stannar kvar i stugan.

Vi får vår belöning i form av en fantastisk utsikt över dalen och det är ganska motvilligt vi vänder tillbaka för att laga lite middag. Och så vill vi ju inte missa bastun som sätts igång klockan 19.30.

Kvällen avslutas med bastubad och ett kallt och friskt dopp i Lunndörrstjärnen.

Bastun

Vi avslutar kvällen med en underbar solnedgång innan vi gör kväll. Lite godis inhandlas förstås först i stugkiosken.

Det här blir en sådan där fantastisk kväll, en sådan som man för alltid kommer minnas resten av livet!