
Det är dags för vår numera årliga tradition – att besöka en ö i Blekinge skärgård.
Tanken är från början att besöka en av öarna i Karlskronas skärgård, men det visar sig att skärgårdsbåtarna ännu inte har börjat köra enligt sommartabell och att vår tilltänkta ö blir en smula mer besvärlig att ta sig till.
Så vill vi förstås inte ha det. Vi får helt enkelt välja en mer lättillgänglig ö.
Valet faller till sist på Tärnö – den yttersta ön i Hällaryds skärgård utanför Karlshamn.

I dag har alla de tre, numera vuxna, barnen möjlighet att följa med. Jubel och klang. Det tillhör inte vanligheterna så lyckan är stor.
Dottern, som numera bor utanför Karlshamn, möter upp med fina hunden Atlas och den äldre sonen ska ta ett tidigt tåg från Karlskrona.
Men så får vi ett meddelande från honom – han har försovit sig och missat tåget. Med nästa tåg har han inte många minuter på sig att ta sig ner till hamnen där båten utgår från. Nu ser vår ö-utflykt ut att hänga på en skör tråd, och någon annan ö med senare avgång verkar inte finnas denna dag hur vi än letar.
Vad gör vi nu med alla våra planer?
Men vi har turen på vår sida denna dag. Vi hinner! Klockan är 9.43 när sonen kommer springande från stationen med andan i halsen – med hela två minuter till godo innan M/S Vindskär lämnar kajen.

En dryg halvtimme senare stiger vi av på Tärnös brygga.
Vädergudarna är med oss denna nationaldag. Solen skiner och det är riktigt varmt och skönt. Det är nästan så vi önskar att vi tagit med badkläderna.

Vi faller direkt för ön som är sinnesbilden av svensk sommar.
Röda stugor, blommande ängar, syrenhäckar och den svenska flaggan hissad i var och varannan trädgård nationaldagen till ära.


Det finns flera korta vandringsleder på ön och vi bestämmer oss för att vandra samtliga vilket kommer ta oss runt hela ön.

Vi inleder med den 1,8 km långa rödmarkerade leden mot Fiskgökaeken.

Leden går längs havet förbi stugor och klippor.






När vi kommer fram till Tjuvanabben svänger vi in i skogen för att ta oss en titt på Fiskgökaeken som tros vara från 1300-talet.
Eken var en gång i tiden ett viktigt landmärke för sjöfarten i området, men nu är det inte mycket levande kvar av eken. Några gröna kvistar är allt vi lyckas lokalisera.
Men den är trots det en mäktig syn där den står som en silhuett omgiven av gröna träd.

Vi fortsätter genom skogen ner till havet. Slår oss ner på klipporna och fikar.


Sen fortsätter vi vidare längs den 1,4 km långa blåmarkerade leden mot Tärnö fyr.

Tärnö fyr byggdes år 1910 och sägs vara den äldsta träfyren i Sverige som fortfarande är i bruk.
Vi slår oss ner vid ett picknickbord nedanför fyren och dukar fram lunch.


Vi blir sedan sittande en lång stund i solen, innan vi till sist förmår resa på oss för att fortsätta vår vandring runt ön
Nu längs den 1,2 km långa grönmarkerade leden tillbaka mot Kåsakroken.



Snart är vi tillbaka vid Kåsakroken, samma plats där skärgårdsfärjan om ett par timmar ska hämta upp oss.
Nu återstår bara den 2 km långa rosamarkerade slingan runt öns sydöstra spets innan vi är klara med dagens vandring.

Klippor, tallskog och lövskog avlöser varandra på vår väg upp mot Gobbaberget.

När vi är tillbaka vid Kåsakroken har vi en timme kvar innan skärgårdsbåten hämtar oss
Vi slår oss ner vid picknickborden, dricker te och smider framtida planer på ett stugköp på ön om någon av oss händelsevis skulle bli miljonär.
För vi är alla överens om att Tärnö är en riktig idyll.

Klockan 15.15 kliver vi ombord på M/S Vindskär för färd mot Karlshamn, denna gång med betydligt mer sjögång än på hitvägen
I Karlshamn blir det glass i stora lass på Glasspråmen innan vi skiljs åt.

Vilken underbar nationaldag! En dag med hela familjen i en underbar skärgårdsidyll. Livet blir helt enkelt inte bättre än så här.
Den här dagen kommer jag att leva länge på!
Och kanske får vi till ännu ett ö-besök i Blekinge skärgård innan sommaren är slut. Än finns många öar kvar att besöka.