Petra By Night

Hotellet har ordnat med biljetter åt oss till kvällens Petra By Night.

Vi betalar 17 JD/person (ca 215 kr) och det finns obegränsat med biljetter åt alla som vill se showen. Man behöver alltså inte boka dessa i förväg.

Vi är en aning skeptiska, det måste erkännas. Men tänker ändå att detta måste vara ett sådant där magiskt ögonblick, ett once-in-a-life-moment. Så vi bestämmer oss redan från början att tysta den skeptiska rösten och gå dit med inställningen att stunden blir vad man gör det till. Här ska alltså njutas de-luxe. Oavsett vad!

Att vandra längs Al Siq i skenet av tända stearinljus och sen komma fram till The Treasury som lyses upp av hundratals lyktor i mörkret. Det måste ju upplevas. Det kan helt enkelt inte bli fel!

Det börjar lite så där, det gör det ju. Middagen på Petra Candles Restaurant drar ut rejält på tiden som börjar bli knapp. Sonens enkla pasta tar av någon outgrundlig anledning nästan en timme på sig att bli färdig, så när den väl kommer in får han kasta i sig maten.

Det är taxi ner till Visitor Center som är planen. Det är bara det att ta en taxi inte är så lätt som det verkar. Inte en endaste taxi står att finna, hur mycket vi än letar.

Nåväl, vi orkar nog vandra de två kilometerna ner.

När vi kommer fram till Visitor Center är det redan fullt av människor. Men det hjälper inte att vi har stressat oss hit. Här är det nämligen gå i grupp som gäller. Alla samtidigt.

Men till sist ger vi oss i väg.

Första delen genom Bab Al Siq och Al Siq lever upp till våra högt ställda förväntningar. Ja, det är fullt av människor runt omkring. Men ändå något alldeles speciellt med gångvägen som kantas av lyktorna.

Det här kommer bli magiskt!

När vi kommer fram till The Treasury tar det magiska slut. Visserligen kommer vi med den första gruppen och hinner därmed se alla fint tända lyktor framför templet.

Vi blir placerade längst bak. Det verkar vettigt tänker vi. Så ser vi både tempel och lyktor. Det är bara det att det sen fylls på med människor framför oss.

Människor fortsätter komma in framför oss i en strid ström. En aldrig sinande ström verkar det som. Inte ens när klockan slår 20.30 och showen sätter i gång slutar människor att vandra in framför oss.

Lyktorna är för länge sedan försvunna i folkhavet.

Innan lyktorna försvann i folkhavet!

Om det nu funnits en gnutta magi i denna stund så försvinner den nu definitivt för gott i bruset av högljutt prat, vakternas bländande ficklampor och kamerablixtar.

Jag försöker blunda och stänga ute allt utom flöjtmusiken som spelas. Vill ju vara positiv, det var ju det här med att stunden blir vad man gör det till. Men nä, det fungerar inte. Det hjälper inte att vi bjuds på varmt sött te av vakterna. Det här är helt enkelt inte något för oss.

Vi ger det ändå lite tid. Vill inte riktigt ge upp trots att vi känner att Petra By Night-kvoten är full. Men när teet är uppdrucket och vi lyssnat klart på musiken reser vi oss upp och går tillbaka. Vi är inte ensamma om att göra så. Det verkar vara fler än vi som tycker detta är mer av ett spektakel.

Promenaden tillbaka till Visitor Center blir faktiskt det mest minnesvärda på hela kvällen. Nu är vi nästan ensamma om att gå där i ravinen i skenet av hundratals stearinljus. Det känns faktiskt lite mäktigt!

Det blir taxi tillbaka till hotellet.

Med drygt 35 km i benen denna dag, i mestadels upp- och nerförsbackar, är något annat inte att tänka på.