Kinnekulleleden – vandring från Hällekis till Blomberg

Munkängarna naturreservat 30

En vandringsled som länge stått på önskelistan är Kinnekulleleden i Västergötland. Allra helst ska vandringen ske när ramslöken står i full blom, vilket gör Kristi Himmelsfärdsveckan till en bra tidpunkt. Hoppas vi i alla fall.

Kinnekulleleden är 48 km lång och går i en rundslinga längs det 306 m höga berget.

Två dagar tänker vi oss ska räcka för att komma runt, men vi bokar för säkerhets skull in oss tre nätter på Hällekis vandrarhem. Det finns ju annat att göra i närheten om vi skulle få tid över.

DSC_0382

Väderleksrapporten visar ihållande ösregn en av våra tilltänkta vandringsdagar så vi bestämmer oss för att börja med första dagens vandring direkt när vi anländer till Hällekis. För i dag är det molnigt, men regnfritt.

Vi parkerar vid tågstationen. För att ta oss till Kinnekulleleden följer vi sen den 2,3 km långa anslutningsleden från stationen in i skogen.

DSC_0378

Snart kommer vi fram till Kinnekulleledens orangea ledmarkeringar inne i skogen. Här väljer vi att svänga av mot Vänern. Planen för dagen är nämligen att ta oss ner till Blomberg och sen ta tåget tillbaka till Hällekis i lagom tid för att checka in på vandrarhemmet.

Problemet är att det är söndag och sista direkttåget går kl 16.14. Vi har med andra ord inte hur mycket tid som helst att spendera ute på vandringsleden denna dag. Inte heller hittar vi några ledskyltar med avståndsangivelser så vi har ingen aning om hur långt det är till Blomberg. Men på kartan ser det ut att vara knappt halvvägs.

Vi ger oss in i den nyss utslagna lövskogen. Längs vältrampade stigar och i sällskap av en kör av fåglar.

DSC_0390

Vi kommer snart ner till Vänerns kant och vandringen fortsätter sen vidare längs sjön.

Det är en vacker och varierad omgivning. Barrskog och lövskog, rötter och stenar och även en och annan blomma dyker upp längs vägen.

DSC_0392DSC_0399DSC_0401DSC_0403DSC_0406

Efter ett tag kommer vi fram till Hellekis säteri.

Här ska finnas både restaurang och trädgårdskafé, men vi har matsäck med oss denna dag så vi passerar bara förbi.

DSC_0422Hellekis säteri

Vi korsar i stället landsvägen och ger oss upp mot det 40 meter djupa Stora Stenbrottet, lokalt även känt som ”lille Grand Canyon”.

Här träffar vi för första gången på andra människor, men picknickbordet intill stenbrottet får vi helt för oss själva. Utsikten likaså.

DSC_0434DSC_0448Stora Stenbrottet

Efter fikan fortsätter vi vår vandring.

Vi väljer bort avstickaren ner mot ramslöksfälten i Munkängarnas naturreservat. Dels vet vi inte hur långt vi har kvar att vandra i dag och vi har en tågtid att passa, dels ser inte ramslöken ut att blomma än (till vår besvikelse). Vi bestämmer att vi i stället åker hit den dag vi nu har över.

Men många andra blommor och träd visar upp sig i all sin prakt så vi är nöjda ändå.

DSC_0480DSC_0481DSC_0484DSC_0488

Vi fortsätter vidare in i Gröne skog naturreservat.

DSC_0499Kinnekulleleden, Hällekis - Blomberg 121DSC_0501

Någonstans här blir det fel. Eller fel och fel. Men det vet vi inte då.

När vi kommer fram till ett vägskäl blir vi förvirrade. Alla dessa val vi tydligen måste göra. Och den irriterande bristen på avståndsskyltar. Vart kommer vi om vi väljer svänga av mot söder? Kartan vi har är inte till stor hjälp.

Vi väljer att fortsätta via Sjöslingan, ner mot Råbäck och Trolmen. För att vi vill besöka dessa platser och för att det känns tryggt att ha närhet till tågstationerna. Vi måste ju hinna med sista tåget.

Kinnekulleleden, Hällekis - Blomberg 129Höger eller vänster?

Vandringen fortsätter vidare in i Råbäcks kalkbruk.

Informationsskyltar längs leden lär oss att här har kalkbruk pågått sen 1800-talet och redan under medeltiden började man bränna kalk för att använda till kyrkorna runt om Kinnekulle.

Kinnekulleleden, Hällekis - Blomberg 137DSC_0517DSC_0524DSC_0525DSC_0537DSC_0550DSC_0557

Vi passerar Trolmens station och blir sen ännu mer förvirrade när ledmarkeringarna åter svänger in i skogen och ser ut att ta oss tillbaka till kalkbruken.

För vi har förstås helt glömt att vi valde att gå längs en slinga.

När vi börjar känna igen platserna vi nyss vandrat genom blir vi en aning stressade. Vi har inte tid att gå i cirklar eller tappa bort oss.

DSC_0547

Vi går tillbaka till Trolmens station igen.

Trycker in Blomberg på mobilens gps och följer Kinnekulleledens cykelmarkeringar en bit innan även de svänger av åt ett annat håll. Nu blir det i stället landsvägsvandring med gps:en som ledsagare.

DSC_0574

Solen har nu letat sig fram mellan de mörka molnen, fälten vi passerar lyser illande gröna och både söta lamm och vackra gårdar kantar vår väg.

Det här är en vacker vandring oavsett om vi är på Kinnekulleleden eller inte. Och det viktiga är ju att vi kommer till Blomberg i tid.

DSC_0592

Men lättnaden är ändå stor när Kinnekulleledens orangea markeringar helt plötsligt dyker upp längs vägkanten igen.

DSC_0598Efterlängtad ledmarkering

Så i stället för att fortsätta längs landsvägen svänger vi nu av och ner mot Västerplana storäng naturreservat.

Och här blommar ramslöken till vår stora glädje. I mängder dessutom.

DSC_0604DSC_0620DSC_0613

Snart ser vi det lilla stationshuset i Blomberg och dagens vandring är därmed snart avklarad.

Klockan är inte ens 15 när vi kommer fram till stationen. Vi har med andra ord gott om tid innan tåget går. Så vi hinner med både fika och en stunds vila i solen.

DSC_0649

Tågresan tillbaka till Hällekis tar 12 minuter och kostar 42 kr/person.

Dagens vandring slutar på 23 km, anslutningsleden från Hällekis station inkluderad.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s