Dag 5: Mot Toscana

Det är dags att lämna Ligurien och Cinque Terre och bege oss vidare mot Toscana.

Vi hänger på låset till frukosten redan klockan 7. Sen drar vi våra resväskor längs våta gator upp till tågstationen i La Spezia. Det har regnat och mer regn hänger i luften. Vi är ute i så god tid att vi hinner med ett tidigare tåg till Pisa.

På flygplatsen får vi vänta en stund innan vår hyrbil är klar. Ute både åskar och ösregnar det. Vi är glada att vi inte vandrar i dag.

Precis när vi sätter oss i hyrbilen spricker det upp.

Med en utförlig hemmautskriven karta i famnen kör vi mot vårt boende nära Arezzo. Någon gps har vi inte funnit det nödvändigt att investera i. Det borde vi nog ha gjort. För vi kör naturligtvis fel. Väldigt fel.

Man kan ju tycka att vi borde stanna och fråga efter vägen redan första gången vi märker att vi kör fel. Det gör vi inte. Inte andra gången heller. Vi bara fortsätter genom det gröna, böljande toscanska landskapet som för all del är riktigt, riktigt vackert.

Barberino Val d´Elsa

Till sist får vi ge oss. Vi kör in och parkerar bilen i vad som visar sig vara den medeltida byn Barberino Val d´Elsa.

Barberino Val d´Elsa

Vi går in genom den gamla porten och möts av små gränder och stenhus. Inte en människa i sikte. Vi hittar till sist en liten vinbutik och frågar om vägen till Arezzo. Kvinnan i butiken skrattar. – Ni har verkligen kört vilse!

Jo, men tack, vi vet.

Kvinnan googlar fram en ny vägbeskrivning åt oss. Vi passar på att gå en liten promenad i byn innan vi kör vidare. Den är riktigt charmig. Hit hade vi ju absolut inte kommit om vi inte hade kört fel.

Vi sätter oss i bilen och kör vidare. Tankar extra energi i form av baguetter och croissanter och köper en vägkarta på en bensinmack längs vägen.

Så småningom anländer vi till Arezzo. Där uppstår nästa problem. Var ligger Cincelli? Den finns ju inte utsatt på vår numera mycket väldetaljerade bilkarta.

Vi får helt enkelt köra på måfå och fråga oss fram längs vägen.

Cincelli

Efter fem timmar, dubbelt så lång tid som beräknat, rullar vi till sist in på vårt boende, Casa Vacanza Le Bilodole, där vi ska bo de kommande fyra nätterna.

Regnet har dragit förbi och det är alldeles tyst, på så när lite fågelkvitter. Vi känner direkt att här kommer vi verkligen att trivas.

Välkomstpresent!

Vi tillbringar resten av kvällen nere på terrassen. Ett glas rött från trakten och hemlagad pasta. En solnedgång som slår de flesta vi tidigare sett. Hela familjen samlad.

Livet blir inte bättre än så här!

Dag 6: San Marino

Det åskar hela natten. Blixtarna lyser upp utanför det öppna fönstret och regnet smattrar mot träden utanför.

Väderleksrapporten lovar visserligen regn i San Marino denna dag, men eftersom den också lovar sol våra resterande dagar i Toscana väljer vi att åka ändå.

Läs mer om vår utflykt här: San Marino

När vi kommer tillbaka från San Marino kör vi direkt vidare till grannbyn Castiglion Fibocchi för att leta reda på en pizzeria, något som visar sig vara omöjligt. Trots en promenad genom den lilla byn hittar vi ingenstans där vi kan slå oss ner för att äta.

Det får bli fryspizza på Supermercato i stället.

Dag 7: San Gimignano

I dag är det dags att utforska lite av Toscana.

Målet för dagen är staden San Gimignano, känt för sina 13 försvars- och bostadstorn. San Gimignanos historiska centrum är sedan 1990 upptagen på UNESCO:s världsarvslista.

Toscana är precis så vackert som vi hört det ska vara. Gröna, böljande kullar med vindruvsodlingar och olivträd vart vi än ser.

Vi är inte ensamma på vägarna denna söndag. Cyklister i mängder segar sig uppför de branta backarna. Vi är mäkta imponerade av deras kondition.

San Gimignano

När vi anländer San Gimignano är det så mycket människor att vi först inte hittar någonstans att parkera bilen. Först efter två varv runt staden hittar vi en liten plätt i ett bostadsområde där vi tränger in vår bil och hoppas att ingen ska misstycka.

San Gimignano är en väldigt vacker medeltidsstad. Lite förtas dock stämningen av alla människor som trängs i de små gränderna, men vi hittar snart gränder som inte är lika välbefolkade.

Vi ägnar ett par timmar åt denna charmiga medeltidspärla.

Det blir pasta på Piazza Duomo och så lite souvenirshoppande i de små affärerna.

Vi kör tillbaka till Cincelli och vår lantgård. Inviger poolen och ger oss själva en välbehövlig vila resten av dagen.

Det blir också en kvällspromenad i solnedgången och ett besök i den lilla byn Cincelli. Liten är ordet för byn består av en kyrka, ett par hus och lite olivträd. Och så vindruvsodlingar förstås.

Dag 8: Arezzo

I dag vankas det storstadsbesök och en tur ut på landet för att köpa vin och olivolja i någon charmig gårdsbutik.

När det gäller stad väljer vi mellan Arezzo, Florens och Sienna. Arezzo står slutligen som vinnare och vi bestämmer oss för att börja med stadsbesöket. Framemot eftermiddagen blir det helt enkelt för varmt.

Arezzo

Vi blir positivt överraskade av Arezzo.

Det är smala gator och vackra gamla byggnader vart vi än vänder oss. Antingen är vi tidigt ute på morgonen eller så har helt enkelt inte turisterna hittat hit. Vi går hela varvet runt, upp i parken med utsikt över Arezzos bostadsområde och in i den stora katedralen.

Vi stannar faktiskt längre än vad vi planerat.

Civitella in val d`Chiana

Nu är det dags att leta efter vin- och olivoljegårdar. Vi vill ha många fina fynd att ta med oss hem.

Tanken är att ta oss ner mot de trakter där vi körde vilse på vägen hit och där vi tycker oss ha sett en mängd gårdsbutiker. Problemet är bara att hitta dit. Trots att vi numera är ägare av en detaljerad bilkarta får vi inte till det.

Castiglion Fiboochi, Monteverchi, San Casciano in Val di Pesa… alla dessa italienska ortsnamn som det tycks vara omöjligt för oss att både uttala och komma ihåg.

I Benice hittar vi äntligen en skylt mot en gård som lovar både vino och olio. När vi kommer fram till gården är den stängd. Det är bara att leta vidare.

Efter ett tag ser vi en by uppe på en kulle, Civitella in val d`Chiana. Vi kör dit, parkerar och ger oss upp till centrum.

Civitella in val d`Chiana

Om vi tyckte Arezzo var näst intill tomt på människor är det inget mot vad denna lilla by är. Vi möter inte en endaste människa där vi går längs gränderna.

Vi hittar en liten gelateria och köper förstås glass. Den är så god att vissa i familjen direkt korar den till Italiens bästa.

Vi lämnar Civitella och kör vidare.

Efter ett tag smalnar vägen av och övergår till en grusväg som leder rakt upp i bergen. Här vill vi inte köra vår hyrbil. Det blir till att vända och köra tillbaka. Vi kör vidare mot Oliova, som namnet till trots inte heller känns rätt. Vi vänder ännu en gång.

Så hamnar vi återigen på en smal grusväg som leder upp i bergen. Men eftersom vi nu provat alla andra vägar i fyrvägskorsningen vid Civitella fortsätter vi framåt. Vägen blir smalare, stenigare och brantare ju längre vi kör. Inte ett hus i sikte. Och nu börjar bilen låta och skramla. Det här känns inte bra. Inte alls bra.

Vi kör ändå vidare, vi har liksom inget annat val. Nån mil senare är vi ute på farbar väg igen och bilen slutar att låta och skramla. Puh!

Hallå, vingårdar… var är ni?

Vi hittar ännu en skylt som lovar vino och svänger av. Nu ska det äntligen handlas äkta toscanskt närproducerat vin. Men när vi kommer fram till gården ser även den nerstängd och folktom ut.

Vi bestämmer oss för att köra tillbaka mot Castiglion Fibocchi och Cincelli. Här kör vi nästan direkt på en skylt som lovar både vin- och olivoljeprovning. Tredje gången gillt. Men nä, även denna gård verkar stängd och öde, på så när en hund som rusar runt bilen och skäller.

Nu ger vi upp. Vi åker till Supermercado och köper på oss två flaskor rött vin. Så är det med det.

I morgon är det dags att lämna vår ljuvliga lantgård och köra till Pisa.