Vålåstugan

Natten blir allt annat än lugn. Flera av hundarna håller igång hela natten och vi vaknar med jämna mellanrum till skäll från hundar och skäll från irriterade mattar. Ingen skugga ska dock falla över vår hund, hon lägger sig inte i några bråk.

Så det blir en tidig frukost innan vi packar ihop och städar efter oss.

Hejdå Vålåstugan!

Vålåstugan – Stensdalen (14 km)

Klockan är knappt 9 när vi ger oss i väg som första vandrare denna morgon.

Vi passerar vackra stenblock, små porlande fjällbäckar och blommor i allsköns färger. Njutningen är maximal där vi vandrar fram i morgonsolen.

Livet kan omöjligt bli bättre än så här!

Barnen som vandrat i förväg väntar på oss uppe på en liten klippa. Vi tar en liten paus, fikar och tittar på utsikten.

Vi vandrar sen vidare. Håller ett ganska högt tempo och snart möter vi en skylt som talar om för oss att det bara är åtta kilometer kvar till Stensdalen.

Dags för en tidig lunch med andra ord. Innan vi svänger in mot fjällbjörksskogen lite längre fram.

Barnen har även i dag hittat ett fint lunchställe bredvid en liten bäck och vi slår oss ner i riset.

Det blir soppa och finncrisp med mjukost till lunch. Samma som igår. Samma som i förrgår. Och förmodligen samma som i morgon.

Mums!

När vi ätit klart fortsätter vandringen in genom den vackra skogen. Det är grönt och frodigt, om än lite väl blött på sina ställen.

Barnen väntar på oss vid en liten å. Det är dags för vandringens första vad.

Vattnet når upp till knäna och stenarna är både hala och vassa. Det är dock inte så strömt som det ser ut och vi är snart över på andra sidan.

Alla är inte helt torra dock, en ovan vadare snubblar till och tappar både byxor och skor i vattnet.

Det visar sig nu att ombytesbyxorna ligger kvar i bilen. Det får helt enkelt vandras vidare i bara regnbyxor, vilket fungerar utmärkt det med. De blöta skorna är dock inte så mycket att göra åt.

(Nä, det är inte vi föräldrar som har packat barnens ryggsäckar, det har de fått göra själva, scouter som de är)

Vandringen fortsätter genom fjällbjörkskogen och på spänger längs med myrarna. Snart är vi lika blöta om kängorna som sonen.

Vi passerar dagens sista vad utan några missöden.

Snart ser vi Stensdalens röda stugor genom skogen. Vi som trodde vi hade minst ett par kilometer kvar.

Stensdalens fjällstuga

Dagens vandring har gått betydligt snabbare än vi tänkt oss

Stensdalens fjällstuga

Stugvärden Britta hälsar oss välkomna med ett glas saft.

Dottern väljer att tälta denna sista natt och vi slipper därmed husera i hundrummet tillsammans med gårdagens hundar som också är på väg till Stensdalen. Vi andra får i stället ett eget fyrbäddsrum som ser ut att vara taget ur en IKEA katalog. Vilket i och för sig inte är så konstigt eftersom hela stugan är nybyggd då den gamla brann ner år 2010.

Vi unnar oss en liten tupplur i vårt fräscha rum och sover hårt när det är dags att vakna för lite mat och bastubad.

Det blir sen ett snabbt godnatt till dottern i tältet innan myggen och knotten driver in oss på rummet igen. Där läser vi sen tidningar, smaskar godis och njuter av livet resten av kvällen.