Vi har bokat en utflykt till Nordirland när vi är i Dublin. Turen har vi bokat hemifrån med Finn McCool tours och kostar drygt 2300 kr för fem vuxna. Då ingår inga måltider.
Eftersom vi anländer Dublin kvällen innan har vi varken hunnit köpa frukost eller titta efter var uppsamlingsplatsen är. Vi får helt enkelt lita på vår karta och att det är enkelt att hitta dit. Det är uppstigning redan klockan 5 för säkerhets skull. Klockan 6.45 avgår bussen.
Vi känner direkt att det här kommer bli en lång och hungrig dag. Visserligen stannar vi till ett par minuter vid ett rastställe, men det enda som vi hinner köpa är lite juice och en rulle Digestivekex som får utgöra frukost denna morgon. Inte ens en frukt finns att få tag på.
Nordirland
Vi anländer Nordirland utan något större väsen. Faktum är att det inte ens finns någon gräns som skiljer mellan Irland och Nordirland, trots att den senare tillhör Storbritannien. En liten trafikskylt som hälsar välkommen till Nordirland hinner vi dock uppfatta där vi far fram längs vägen. På vägen tillbaka finns inte ens en sådan skylt enligt vår guide. Det är bara att köra på.
Dark Hedges
Utanför Ballymoney stannar vi till vid Dark Hedges, en allé med trehundra år gamla bokträd. Inte mycket att titta på egentligen. Om man inte är ett fan av serien Games of Thrones. Det är visserligen delar av familjen, men ingen är särskilt imponerad av denna allé. De tjugo minuter vi har till vårt förfogande går dock alldeles för snabbt och vi får nästan springa tillbaka till bussen.
Giant´s Causeway
Fyra timmar efter att vi lämnat Dublin är vi så framme vid dagens huvudpunkt, Giant´s Causeway, ett UNESCO:s världsarv sedan 1986.
För att ta oss ner till de hexagonformade basaltstenarna måste vi antingen promenera den nästan kilometer långa vägen ner till stranden eller använda oss av shuttlebussen som kör upp och ner. Vi väljer att promenera.
Det är bara att följa lämmeltåget av alla andra människor som väljer samma färdsätt. Vi är många som vill besöka Giant´s Causeway denna långfredag.
Vägen ner till stranden är vacker, det är inget snack om saken. Men isande vindar blåser rakt genom våra jackor. Vi trodde visst att det var vår på Irland och har därför lämnat våra vinterjackor hemma. Det skulle vi inte ha gjort.
När vi kommer ner till stenarna är det fullt med människor. Det märks att alla bussar stannar till här samtidigt. Egentligen vill vi besöka sådana här ställen när det inte är så många andra människor som liksom äter upp utsikten. Men eftersom vi inte har möjlighet att åka hit tidig morgon eller sen kväll är det bara att gilla läget. Vi är ju helt klart en del av problemet.
Jo, det var mååånga fler människor än så här!
Vi klättrar omkring en stund på stenarna. De är verkligen häftiga med sina former. Stranden är mycket mindre än vi trodde så vi är snart klara med vårt besök och vänder näsorna upp mot parkeringen igen. Kanske kan vi få oss något att äta innan vi åker vidare längs kusten.
Det får vi inte. För att komma in till det lilla kafét inne på Visitor Centre måste vi betala. Detsamma gäller om vi önskar besöka toaletten eller den lilla souveniraffären. Vi vill inte hosta upp 11,50 £/person för att kunna köpa oss lite mat eller besöka toaletten för den delen.
Vi går dit två gånger för att vara säkra på att vi uppfattat saken rätt.
Inte heller den lilla puben The Noak stillar vår hunger. Där inne är det lång kö och vi inser att vi inte kommer hinna med ett besök. Vi slår oss ner utanför och väntar på att få kliva på bussen igen.
Det får helt enkelt bli några Digestivekex även till lunch.
Giant´s Causeway är en häftig upplevelse. Ingen stor upplevelse, men ändå värt ett besök om man har vägarna förbi. Om man inte vill dela denna upplevelse med en mängd andra människor bör man nog planera in sitt besök här en annan tid än när alla turistbussar anländer från när och fjärran, dvs strax efter lunch.
Kanske också en annan årstid gör stenarna mer rättvisa. Fast å andra sidan sägs det ju att det nästan alltid regnar på Irland. Och vi slapp ju regnet!