Vi är svaga för tempel, framför allt asiatiska sådana. Det tycks inte spela någon roll hur många vi besöker. Vi får helt enkelt inte nog. Vi vill bara ha mer.

Så när vi denna sommar styr kosan till Bali, ön som också kallas för the island of a thousands temples, är det förstås givet att vi ska besöka så många tempel som vi rimligen kan under vårt två veckor långa besök.

Vårt stora dilemma är att hur vi ska kunna välja bland alla dessa godbitar till tempel. Vi googlar och läser på. Till sist har vi en någorlunda genomförbar lista över tänkbara tempel vi vill besöka.

Våra första tempelbesök sker redan andra dagen på Bali som en dagsutflykt från Ubud.

Vårt önskemål för dagen är att besöka närliggande Tirta Empul och Gunung Kawi, men vår chaufför Ketut vill mer än så. Han slänger även in ett besök till Goa Gajah i paketet och vi är definitivt inte de som klagar.

Ju fler tempel desto bättre!

Tirta Empul

Efter ett besök på både risterrasser och kaffeplantage styr vi kosan mot det hinduiska vattentemplet Tirta Empul.

Templet, vars namn betyder helig källa, grundades på 960-talet till guden Vishnus ära och vattnet som pumpas ut från källan anses vara heligt vilket naturligtvis bäddar för att människor kommer från när och fjärran för att bli renade.

Även turister tillåts delta i dessa renande badritualer och även om det ska erkännas att vi blir lite sugna på att renas från både det ena och andra, avstår vi och nöjer oss med att gå runt och titta på det vackra tempelområdet.

Tirta Empul är ett tempel helt i vår smak trots att det är ganska trångt om utrymmet på sina ställen.

Den heliga källan

Templet ligger inbäddat i grönska och det råder en lugn och stillsam atmosfär, de många besökarna till trots.

Vi gillar att endast troende har tillgång till de allra heligaste rummen och att vi som besöker tempelområdet av andra orsaker ändå får vår beskärda del utan att inkräkta alltför mycket.

Vi har svårt att slita oss, trots att vi vet att fler tempelbesök står på dagens agenda.

Ett knippe små bananer inköpta hos en av de många försäljarna inne på området får utgöra lunch innan vi går tillbaka till bilen.

Gunung Kawi

Vi åker inte så långt för att komma till vårt nästa tempel, Gunung Kawi, blott knappa två kilometer.

Gunung Kawi grundades på 1000-talet vid floden Pakerisan.

Vi lyder återigen Ketuts råd om att ignorera alla sarongförsäljarna vid entrén och även här tilldelas vi varsin ”gratis” sarong när vi betalat entréavgiften.

Vi passerar förbi entrén och börjar vår vandring nerför de 371 stentrappor som leder ner mot tempelområdet.

Det är en varm och stundtals ganska svettig vandring, men vi inser snart att det är ingenting i jämförelse med de många arbetare vi ser vandra upp och ner för stentrapporna med tunga stenblock på sina axlar.

Tempelområdet ligger omgivet av skog och risfält och skiljer sig en hel del från vårt förra tempelbesök.

Även Gunung Kawi är helt i vår smak så vi tar god tid på oss. Vi vandrar en bit längs risfälten och kikar så diskret vi kan på kvinnorna som utför olika ritualer vid de olika templen.

Till sist anser vi oss vara nöjda och påbörjar vår vandring uppför alla trappstegen igen. På vägen upp möter vi flera av arbetarna som vi mötte på nervägen. De har redan varit uppe och vänt för att hämta fler stenblock och är nu på väg ner igen.

Vi som tycker det är ansträngande att vandra upp- och nerför alla trappsteg en ynka gång utan några stenblock på våra huvuden skäms en smula.

Ketut hämtar upp oss och vi fortsätter vidare mot dagens sista tempel.

Goa Gajah

Som sista tempel ut för dagen står Goa Gajah – även kallad Elefantgrottan. Templet ligger en knapp halvmil från Ubud och passar därför bra att ta på tillbakavägen.

Goa Gajah verkar dock inte vara ett av de mer populära templen trots sin närhet till Ubud.

Goa Gajah sägs ha grundats någon gång på 800-talet och ha utgjort en fristad för hinduiska präster.

Elefantgrottan

Vi läser aldrig på om våra tilltänkta tempel i förväg utan alltid i efterhand när vi gjort våra besök. Eller möjligtvis när vi är på plats.

När det gäller just Goa Gajah är det inte någon smart strategi. För det är först när vi läser på som vi förstår att det är själva grottan som är huvudpunkten. Och den missar vi helt att gå in i. Det är rena turen att vi står en stund framför själva grottingången och tittar.

Annars tycker vi nog att de andra delarna av tempelområdet är så mycket vackrare.

Även om vi nu faktiskt känner av en viss tempeltrötthet så går vi en promenad ner till den närliggande skogen. Här möts vi förutom av stora träd och palmer även av små vattenfall och vackra dammar.

När vi till slut sett oss mätta på grönskan är det dags att återvända till Ubud.