Sommarens roadtrip genom Sverige börjar närma sig sitt slut. Dagens besök vid världsarvet Falun och Kopparbergslagen blir resans sjätte världsarv som vi besöker denna resa.

När vi börjar vår resa för knappt två veckor sedan finns inte Falu Gruva med på agendan. Anledningen är främst att vi inte vill ner i underjorden och trängas med andra människor just denna sommar, men även att vi inte har några planer på att stanna till i närheten.

Men så stuvar vi om i vår planering under resans gång och hamnar plötsligt en natt på ett vandrarhem i Falun. Och då känns det ju dumt att inte passa på att besöka gruvan nu när vi ändå är här.

På hemsidan läser vi att antalet besökare kraftigt reducerats denna sommar, både antal som får gå ner i gruvan samtidigt och antal turer.

Så vi bestämmer oss för att trots allt göra ett besök. Kvällen innan bokar vi in oss på dagens första tur. Här finns nämligen flera lediga platser kvar till skillnad mot de senare turerna på dagen. Det låter lovande tycker vi.

Falun blev ett världsarv år 2001. Falu Gruva är egentligen bara en del av världsarvet. Hit hör även innerstaden och landskapet kring Stora Kopparberget.

Det historiska industrilandskapet kring Stora Kopparberget och Falun utgör ett av de främsta områdena för gruvhantering och metallproduktion. Gruvdriften upphörde vid 1900-talets slut, men har genom många århundraden haft ett starkt inflytande på teknisk, ekonomisk, social och politisk utveckling i Sverige och Europa.

Vi är på plats tidigt på morgonen. Så tidigt att ingen annan ännu hunnit dit vilket passar oss perfekt.

I strålande solsken hinner vi ta en lång promenad genom området. Vi tittar på de olika byggnaderna och hinner även betrakta dagbrottet Stora Stöten från både en och två (och tre) olika vinklar innan det är dags att samlas.

Området är större än vi förväntat oss och timmen vi spenderar här går fort.

När klockan börjar närma sig 9 samlas vi utanför gruvingången. Vi får en genomgång av turen innan vi går vidare för att hämta varsin regnkappa och hjälm.

Vi fortsätter ner längs trapporna in i den 67 meter djupa gruvan. Vi håller oss sist i ledet. Inte bara för att vi nu mer än någonsin vill hålla avstånd till andra människor, men även för att vi lärt oss att bäst fotomöjligheter ges om man går längst bak.

Inte för att nu Falu Gruva erbjuder så många fotomöjligheter. Men ändå.

Vi ger oss in i mörkret. Det är både fuktigt, mörkt och kallt nere i gruvan.

Gruv- och grottmiljöer tillhör inte mina favoriter. Jag ser gärna himlen och vill på ett enkelt sätt kunna ta mig ut om nöden kräver. Samtidigt känner jag att vissa gruvor helt enkelt är ett måste att besöka. Falu Gruva är definitivt en sådan.

Vi går vidare längs de trånga gångarna. Stannar till på olika platser för att få mer information om gruvan.

Till exempel får vi lära oss att gruvan en gång var världens största koppargruva och att över 70 % av Europas koppar på den tiden kom från Falu Gruva.

Vi får även höra historien om stackars Fet-Mats som försvann i gruvan år 1677. När han sen hittades drygt 50 år senare var hans kropp så välbevarad att hans dåvarande fästmö kunde känna igen honom från förr.

Hela turen under jord tar inte mer än en timme vilket känns alldeles lagom. Nu längtar vi upp från underjorden igen.

Även om intresset för dåtiden trots allt är ganska svalt hos oss tycker vi ändå att det är intressant att få lära oss mer om Sveriges historia.

Nu vet vi till exempel inte bara mer om gruvan, utan även hur Falu Rödfärg och falukorven kom till.