
Vårt projekt med att besöka Sveriges alla 15 världsarv går som en dans. Sen vi mjukstartade för drygt två år sedan har vi avverkat världsarv på löpande band och nu har vi bara två kvar, varav dagens världsarv Hällristningsområdet Tanum blir vårt nästsista.
Världsarvskommitténs motivering:
Tanums hällristningsområde är ett enastående exempel på bronsålderskonst av högsta kvalitet. Motivens variationsrikedom är ett unikt vittnesbörd om livet under europeisk bronsålder. Samspelet mellan den kontinuerliga bosättningen och markanvändningen, såsom den avspeglas i hällristningarna, gravfälten och landskapet gör Tanumsområdet till ett enastående exempel på kontinuerlig mänsklig bosättning under åtta tusen år.
Området med hällristningar sträcker sig över ett större område kring Tanum, men vi har ingen ambition att besöka dem alla. Ett par stycken räcker gott för oss. Mer intresse än så finns tyvärr inte.
Hällristningsområdet i Litsleby
Hällristningarna i Litsleby
Vi är inte så pålästa om var hällristningarna egentligen finns, så när vi upptäcker en världsarvsskylt som pekar in mot Litsleby svänger vi av från vår tilltänkta väg.
Det är en varm och solig kväll, årets första sommardag, och semesterkänslan är på topp.
Vi är inte själva när vi svänger in på parkeringen, ett motorcykelgäng är ute i samma ärende som oss. Men någon större trängsel är det inte. Det här är nog inte ett av de mest populära områdena gissar vi,
En icke ifylld hällristning
Litsleby hällristningsområde är inte så stort så besöket är snart avklarat.
Ifyllda röda hällristningar väcker väl inte något större intresse hos oss, men å andra sidan ger inte heller de omålade ristningarna så mycket. Måste väl ändå erkännas. Även om ristningarna är från slutet av bronsåldern vilket i sig är rätt fantastiskt.
Men som sagt, det är en riktigt vacker kväll och det är skönt att få sträcka på benen efter den långa bilresan.
En ifylld hällristning, Spjutguden
Hällristningarna i Vitlycke
Vi kör vidare till Vitlycke, världsarvets största område. Här finns förutom hällristningar även ett museum och ett kafé. Dessa är dock är stängda denna dag.
Här är det en hel del andra människor så för att slippa trängas framför den mest populära hällristningen börjar vi med att följa Vitlyckestigen upp mot Aspeberget.
Det är en riktigt trevlig promenad även om skogen lockar mer än hällristningarna.
Vi avslutar med världsarvets största hällristning, Vitlyckehällen. Hällristningen är 22 meter lång och innehåller mer än 500 figurer, varav Brudparet är den mest kända.
Här stannar vi faktiskt en stund för denna stora hällristning väcker faktiskt vårt intresse för första gången under vårt världsarvsbesök. Tänka sig.
Vi känner oss sen helt klara med världsarvet. Fler hällristningsområdet känns inte nödvändiga att besöka, inte heller den rekonstruerade bronsåldersgården som ligger bredvid museet. Däremot hade vi gärna besökt utställningen om det hade varit öppet. Så vi hade fått fräscha upp lite bronsålderskunskaper.
Nu kör vi vidare mot kvällen boende, fantastiska Kynnefjällsnatur i Hedekas, drygt 4 mil från hällristningsområdet.
Här inkvarteras vi i en stuga mitt ute i skogen utan någon annan människa i sikte. Kvällen spenderas med god mat och dryck i solskenet med endast kvittrande fåglar som sällskap. Livet när det är som bäst!
Stugan vid Kynnefjällsnatur