Det är en riktigt vacker vårdag i maj och vi är tillbaka vid Dalby Söderskog Nationalpark för ett andra besök.

När vi gjorde vårt första besök för två månader sedan, Dalby Söderskog Nationalpark – Bökebäcksslingan, visste vi redan då att nationalparken inte skulle komma till sin rätt. För det är i maj när bokarna håller på att slå ut och marken är täckt av vitsippor, gulsippor och nunneört som nationalparken ska besökas.

Nationalparken är som vackrast om våren. Den intensiva, nästan exotiska, vårblomningen med mattor i gult och vitt är ett välkommet vårtecken.

Och i dag är precis en sådan dag!

Trots att det är måndag och klockan bara är strax efter 9 så är vi inte först på parkeringen, men någon trängsel är det ändå inte tal om.

I dag väljer vi att vandra den 2,3 km långa Kroppekärrsrundan. Vi tänker oss även en avstickare in i angränsande Dalby Norreskogs naturreservat. Det blir lätt så när man förutom svenska nationalparksbesök även samlar på skånska naturreservatsbesök.

Solen skiner, fåglarna kvittrar och hela marken är täckt av vit- och gulsippor. Bokarna har ännu inte slagit ut helt, men skiftar ändå i en härligt ljusgrön nyans.

Efter ungefär halva rundan svänger vi in mot Dalby Norreskogs naturreservat och vi lämnar därmed skogen och ger oss ut på ängen.

Tanken är att fortsätta en bit in i skogen, men det är blött och lerigt. Vi som har lämnat vandringskängorna hemma bestämmer oss för att vända tillbaka mot nationalparken igen.

Snart är vi tillbaka på Kroppekärrsrundan igen.

Vi hör göken gala för första gången denna vår och trots att Dalby Söderskog är Sveriges (och Europas) minsta nationalpark och rundan snart är avklarad är detta ett besök vi kommer leva länge på. En vårdag i skogen när det är som vackrast!

Så ska man besöka denna nationalpark är det i maj det ska ske. En solig dag i maj. När göken gal och sipporna blommar. Något annat vore bara slöseri med tiden anser vi.