Det är i slutet av augusti som ljungen blommar på Österlen. Det är då backarna färgas alldeles lila och omgivningen är som vackrast tycker vi.

Valet av vandringsled denna torsdagskväll är därför givet; Blåvingeleden, en 9 km lång vandringsled över de böljande kullarna,

På köpet får vi dessutom fyra helt nya naturreservat till vår samling. Inte fy skam det heller.

Leden startar vid parkeringen nära Drakamöllans gårdshotell och tar oss direkt in i Drakamöllan naturreservat.

Det här är ett naturreservat som vi besökt flera gånger genom åren, men som vi aldrig tröttnar på.

Det är en underbar omgivning vi vandrar genom.

Böljande backar översållade med lila ljung så långt ögat kan se. Vänliga islandshästar som nyfiket kommer fram för att hälsa på oss när vi går förbi. Sensommartorrt gräs längs leden som gör att man egentligen vill kasta av sig skorna och gå barfota.

En helt vanlig torsdagskväll när den är som bäst med andra ord.

Leden tar oss sen vidare in i Lillehem naturreservat.

Det är fortfarande vandring upp och nerför ljungprydda kullar, men nu med en och annan en (!) som bryter av det lila landskapet.

Vi stannar till för en fika bland enarna innan vi fortsätter vidare.

Det är en alldeles perfekt kväll vädermässigt. Den värsta sommarhettan har äntligen lagt sig, men fortfarande är luften ljummen och trots de grå molnen lyser regnet med sin frånvaro. Även om det verkligen hade behövts för markerna är snustorra.

Vi lämnar sen kullarna och fortsätter vidare längs grusvägar in i Maglehem naturreservat.

Här bjuds vi på både skog och våtmarker. Och en stor flock med kor.

Det tar ett tag innan jag bearbetat min koskräck så pass mycket att jag vågar mig in i flocken. Korna verkar dock lika rädda som jag för de flyttar snabbt på sig när vi kommer gående. Till och med den stora svarta tjuren flyr in i skogen där den sen står och håller ett vakande öga på oss.

Lättnaden är nog stor hos oss alla när vi är förbi.

När vi kommer fram till Möllegården naturreservat svänger vi av från leden för att ta oss en titt på Maglehemsstenen, ett stort flyttblock från istiden.

Tillbaka på leden öppnar sen landskapet upp sig igen och det mjuka gräset går inte längre att motstå. Nu blir det barfotavandring över kullarna, nästan hela vägen genom Kumlan naturreservat och tillbaka till bilen.

Maglehemsstenen

Nu slänger vi skorna och kör barfota resten!

Drakamöllans gårdshotell

Spontana vandringar en helt vanlig torsdagskväll ska definitivt inte underskattas, så det här gör vi om. Vandring längs Blåvingeleden likaså. Kanske när ljungen blommar nästa gång. Eller när hösten gör löven gula och röda. Eller när vintern täcker kullarna med snö.

Det här är en led som passar alla årstider. Vi kommer definitivt tillbaka.